Obehörig vinst i svensk rätt
Unjust Enrichment in Swedish Law
Författare
Summary, in Swedish
Rättsprincipen obehörig vinst, eller vinstregeln som den också kallas, har jämfört med andra europeiska rättsordningar haft en marginell betydelse i Sverige. Även om principen under en lång period varit föremål för skarp kritik från rättevetenskapligt håll, så har den på senare tid fått förnyad aktualitet då den dykt upp i flertalet rättsfall. I uppsatsen görs därför en översyn av svensk lagstiftning, praxis och doktrin för att utreda vilken roll som institutet obehörig vinst spelar i svensk rätt idag.
Uppsatsen inleds med ett kapitel som ämnar förklara vad som egentligen avses med begreppet allmän princip. Granskning av doktrin har visat att principer antingen kan vara explicita eller grunda sig i generaliseringar som görs på grundval av analogier från rättsfall och lagstiftning.
Därefter beskrivs vinstregeln och dess rekvisit. Kortfattat brukar principen om obehörig vinst, eller vinstregeln, beskrivas enligt följande: om en person A har gjort en vinst på en person B:s bekostnad så ska denna vinst gå åter om den saknar rättsgrund. Traditionellt har det ansetts att vinstregeln utgörs av fyra rekvisit: det ska ha uppkommit en vinst, vinsten ska ha skett på någon annans bekostnad, vinsten ska sakna rättsgrund och det ska dessutom inte föreligga några omständigheter som utesluter regelns tillämpning. En undersökning av doktrin har emellertid visat att rekvisitet som föreskriver att en vinst ska ha skett på någon annans bekostnad är överflödigt och att vinstregeln i svensk rätt därmed endast förefaller ha tre rekvisit.
I svensk rätt finns ingen allmän bestämmelse som stadgar att ersättning ska utgå i de fall där någon har gjort en obehörig vinst. Däremot finns en rad lagstadganden inom flera olika rättsområden som bygger på principen obehörig vinst. Vidare har en genomgång av rättspraxis visat att principen i flera fall använts som grund för att utdöma ersättning då lagstöd saknats för att utdöma ersättning på annan grund.
Den största svårigheten i arbetet har varit att hitta något som är gemensamt för alla de situationer i vilka principen om obehörig vinst förekommer. De uppenbara likheterna är att det uppstått en vinst som i ett första skede godtagits av rättsväsendet. Omständigheter gör dock att vinsten i ett senare skede bedöms vara obehörig. En ytterligare gemensam nämnare är att den vinnande parten har betett sig på ett mer eller mindre ursäktligt vis vid uppnåendet av vinsten.
Mot bakgrund av den omfattning som obehörig vinst förekommer i lagstiftning och den förnyade aktualitet som principen har fått i praxis talar mycket för att obehörig vinst är ett institut som har ett berättigande i svensk rätt.
Uppsatsen inleds med ett kapitel som ämnar förklara vad som egentligen avses med begreppet allmän princip. Granskning av doktrin har visat att principer antingen kan vara explicita eller grunda sig i generaliseringar som görs på grundval av analogier från rättsfall och lagstiftning.
Därefter beskrivs vinstregeln och dess rekvisit. Kortfattat brukar principen om obehörig vinst, eller vinstregeln, beskrivas enligt följande: om en person A har gjort en vinst på en person B:s bekostnad så ska denna vinst gå åter om den saknar rättsgrund. Traditionellt har det ansetts att vinstregeln utgörs av fyra rekvisit: det ska ha uppkommit en vinst, vinsten ska ha skett på någon annans bekostnad, vinsten ska sakna rättsgrund och det ska dessutom inte föreligga några omständigheter som utesluter regelns tillämpning. En undersökning av doktrin har emellertid visat att rekvisitet som föreskriver att en vinst ska ha skett på någon annans bekostnad är överflödigt och att vinstregeln i svensk rätt därmed endast förefaller ha tre rekvisit.
I svensk rätt finns ingen allmän bestämmelse som stadgar att ersättning ska utgå i de fall där någon har gjort en obehörig vinst. Däremot finns en rad lagstadganden inom flera olika rättsområden som bygger på principen obehörig vinst. Vidare har en genomgång av rättspraxis visat att principen i flera fall använts som grund för att utdöma ersättning då lagstöd saknats för att utdöma ersättning på annan grund.
Den största svårigheten i arbetet har varit att hitta något som är gemensamt för alla de situationer i vilka principen om obehörig vinst förekommer. De uppenbara likheterna är att det uppstått en vinst som i ett första skede godtagits av rättsväsendet. Omständigheter gör dock att vinsten i ett senare skede bedöms vara obehörig. En ytterligare gemensam nämnare är att den vinnande parten har betett sig på ett mer eller mindre ursäktligt vis vid uppnåendet av vinsten.
Mot bakgrund av den omfattning som obehörig vinst förekommer i lagstiftning och den förnyade aktualitet som principen har fått i praxis talar mycket för att obehörig vinst är ett institut som har ett berättigande i svensk rätt.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2010
Språk
Svenska
Fulltext
- Available as PDF - 337 kB
- Download statistics
Dokumenttyp
Examensarbete för Yrkesexamen (Avancerad nivå)
Ämne
- Law and Political Science
Nyckelord
- Förmögenhetsrätt
- obehörig vinst
Handledare
- Ola Svensson (Assistant Professor)