När juridik möter etik - En komparativ och etisk analys av dödshjälp i Sverige, USA och Nederländerna
Författare
Summary, in Swedish
Uppsatsens syfte är att analysera om det går att kategorisera rättsläget om dödshjälp i Sverige, USA (Oregon) och Nederländerna utefter något etiskt synsätt. Vidare är syftet att uppsatsen ska påvisa att olikheter och skillnader i ländernas juridik kan grunda sig i större, bakomliggande värderingar om mänskliga livet, lidande och dödande.
I Sverige är aktiv dödshjälp förbjudet. Det är däremot inte straffbart att begå självmord och därmed inte heller till medhjälp till självmord. Gränsdragningen mellan vad som klassas som straffbart dråp och medhjälp till självmord utgörs av hur aktivt agentens handlande varit. I Sverige är det dock tillåtet med passiv dödshjälp som innebär att vissa medicinska åtgärder vidtagna av läkare som kan påskynda döden tillåts. Europa domstolen har fastslagits att nekas medhjälp till självmord inte kränker grundläggande mänskliga rättigheter som fastslås i EKMR.
Delstaten Oregon i USA har infört Oregon´s Death with Dignity Act som ger rätt till läkarassisterat självmord. För att en patient ska ha rätt till dödshjälp krävs det att denne är över 18 år, medborgare i Oregon och lider av en obotlig sjukdom med en prognos om 6 månader kvar att leva. Andra delstater har förbjudit dödshjälp och sådana lagar fastslogs, av U.S. Supreme Court, inte vara grundlagsstridiga. Delstatsdomstolen i Oregon anser att Oregon´s Death with Dignity Act är förenlig med den amerikanska grundlagen.
I Nederländerna är, av läkaren utförd, aktiv dödshjälp och läkarassisterat självmord tillåtet. För att beviljas dödshjälp krävs det att patienten frivilligt begär dödshjälp, är över 11 år och har ett fysiskt eller psykiskt lidande. Regeringen i Nederländerna anser inte att någon ska nekas rätten till dödshjälp enbart på grund av grundläggande mänskliga rättigheter om rätten till liv.
Olika etiska synsätt har olika sätt att se på dödshjälp. Konsekvensetiken bedömer en handling som rätt eller fel beroende på vilka konsekvenser den får. Mänskligt liv, lidande och autonomi har inget egenvärde utan utgör led i konsekvensbedömningen. Dödshjälp anses vara moraliskt rätt så länge den lidande personen samtyckt till sin död, eftersom döden i så fall skulle minska det totala lidandet i världen.
Deontologisk etik anser att det rätta i en handling bestäms utifrån ett föremåls värde. Det inneboende värdet ger upphov till en handlingsplikt att respektera värdet. Mänskligt liv anses heligt och all typ av skadande eller dödande kränker livet grundläggande värde. Lidande och autonomi har inget egenvärde och eutanasi är alltid moraliskt förkastligt. Deontologer gör en moralisk skillnad mellan aktiv och passivt påskyndande av döden, där passivt påskyndande anses moraliskt rättfärdigat.
Liberalismen betonar egenvärdet av en persons frihet. Friheten innebär autonomin att göra anspråk eller avsäga sig sina rättigheter. Frivillig eutanasi anses moraliskt rätt eftersom en rationell person, som har förmåga att värdera sin egen existens, har rätten att avsäga sig rätten till liv.
Avslutningsvis i analys och slutsats kategoriseras ländernas rättsläge utefter ett etiskt synsätt. Det svenska rättsläget går att kategorisera efter främst deontologins etik. Förbudet mot aktiv dödshjälp överensstämmer med synen på livets helgd. Passiv dödshjälp rättfärdigas i Sverige genom doktrinen om dubbel effekt. I Sverige har livet ett egenvärde och där lidande och autonomi saknar egenvärde.
Rättsläget i Oregon går att kategorisera efter främst konsekvensetiska teorier. Mänskliga livet, lidande och autonomi har inga självständiga värden utan bedöms som ett led i en konsekvensbedömning. Lagstiftningens syfte är att minska rädsla och fruktan inför döden där möjligheten till läkarassisterad dödshjälp har en mer lugnande effekt än den faktiska möjligheten att beviljas dödshjälp.
Nederländernas rättsläge om dödshjälp går att kategorisera främst liberalistiskt. Personens frihet och autonomi är grundläggande. De få begränsningarna i rätten till dödshjälp visar att syftet med lagen är att tillgodose varje persons enskilda intresse snarare än det allmännas intresse.
I Sverige är aktiv dödshjälp förbjudet. Det är däremot inte straffbart att begå självmord och därmed inte heller till medhjälp till självmord. Gränsdragningen mellan vad som klassas som straffbart dråp och medhjälp till självmord utgörs av hur aktivt agentens handlande varit. I Sverige är det dock tillåtet med passiv dödshjälp som innebär att vissa medicinska åtgärder vidtagna av läkare som kan påskynda döden tillåts. Europa domstolen har fastslagits att nekas medhjälp till självmord inte kränker grundläggande mänskliga rättigheter som fastslås i EKMR.
Delstaten Oregon i USA har infört Oregon´s Death with Dignity Act som ger rätt till läkarassisterat självmord. För att en patient ska ha rätt till dödshjälp krävs det att denne är över 18 år, medborgare i Oregon och lider av en obotlig sjukdom med en prognos om 6 månader kvar att leva. Andra delstater har förbjudit dödshjälp och sådana lagar fastslogs, av U.S. Supreme Court, inte vara grundlagsstridiga. Delstatsdomstolen i Oregon anser att Oregon´s Death with Dignity Act är förenlig med den amerikanska grundlagen.
I Nederländerna är, av läkaren utförd, aktiv dödshjälp och läkarassisterat självmord tillåtet. För att beviljas dödshjälp krävs det att patienten frivilligt begär dödshjälp, är över 11 år och har ett fysiskt eller psykiskt lidande. Regeringen i Nederländerna anser inte att någon ska nekas rätten till dödshjälp enbart på grund av grundläggande mänskliga rättigheter om rätten till liv.
Olika etiska synsätt har olika sätt att se på dödshjälp. Konsekvensetiken bedömer en handling som rätt eller fel beroende på vilka konsekvenser den får. Mänskligt liv, lidande och autonomi har inget egenvärde utan utgör led i konsekvensbedömningen. Dödshjälp anses vara moraliskt rätt så länge den lidande personen samtyckt till sin död, eftersom döden i så fall skulle minska det totala lidandet i världen.
Deontologisk etik anser att det rätta i en handling bestäms utifrån ett föremåls värde. Det inneboende värdet ger upphov till en handlingsplikt att respektera värdet. Mänskligt liv anses heligt och all typ av skadande eller dödande kränker livet grundläggande värde. Lidande och autonomi har inget egenvärde och eutanasi är alltid moraliskt förkastligt. Deontologer gör en moralisk skillnad mellan aktiv och passivt påskyndande av döden, där passivt påskyndande anses moraliskt rättfärdigat.
Liberalismen betonar egenvärdet av en persons frihet. Friheten innebär autonomin att göra anspråk eller avsäga sig sina rättigheter. Frivillig eutanasi anses moraliskt rätt eftersom en rationell person, som har förmåga att värdera sin egen existens, har rätten att avsäga sig rätten till liv.
Avslutningsvis i analys och slutsats kategoriseras ländernas rättsläge utefter ett etiskt synsätt. Det svenska rättsläget går att kategorisera efter främst deontologins etik. Förbudet mot aktiv dödshjälp överensstämmer med synen på livets helgd. Passiv dödshjälp rättfärdigas i Sverige genom doktrinen om dubbel effekt. I Sverige har livet ett egenvärde och där lidande och autonomi saknar egenvärde.
Rättsläget i Oregon går att kategorisera efter främst konsekvensetiska teorier. Mänskliga livet, lidande och autonomi har inga självständiga värden utan bedöms som ett led i en konsekvensbedömning. Lagstiftningens syfte är att minska rädsla och fruktan inför döden där möjligheten till läkarassisterad dödshjälp har en mer lugnande effekt än den faktiska möjligheten att beviljas dödshjälp.
Nederländernas rättsläge om dödshjälp går att kategorisera främst liberalistiskt. Personens frihet och autonomi är grundläggande. De få begränsningarna i rätten till dödshjälp visar att syftet med lagen är att tillgodose varje persons enskilda intresse snarare än det allmännas intresse.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2015
Språk
Svenska
Dokumenttyp
Examensarbete för kandidatexamen
Ämne
- Law and Political Science
Nyckelord
- Allmän rättslära
Handledare
- David Reidhav (jur-dre)