Sverige är ett av de länder i Europa som har störst areal orörda skogar. Det rör sig sällan om några större, sammanhållna områden. Snarare om små öar av land i svårtillgängliga marker där tiden stått still och dit inga skogsmaskiner kunnat ta sig under det senaste seklet.
För att få en uppfattning om var i landet dessa områden finns, hur stora de är och hur mycket koldioxid de lagrar gav sig biologen Ulrika Ervander och naturgeografen Johanna Asch ut på en två månader lång roadtrip som startade norr om polcirkeln och avslutades i Köping. Till sin hjälp hade de en karta över gammelskogar som gruppen hade framställt från äldre inventeringar, satellitbilder och en stor mängd dokument framställda av olika länsstyrelser de senaste decennierna.
– Vi körde på ändlösa skogsvägar som blev mindre och mindre och till slut upphörde. Då fortsatte vi till fots tills vi hittade de här små öarna av skog med uråldriga träd och myllrande mångfald, säger Ulrika Ervander.
Av Sveriges cirka 22,5 miljoner hektar skogsmark är cirka 2 procent karterad som naturlig skog i gruppens karta, men fler skogar finns sannolikt. Att lokalisera den är av förklarliga skäl lite av ett detektivarbete. Gammelskogen, som ofta ligger insprängd inuti planterad skog, kännetecknas av en rik biologisk mångfald som Ulrika och Johanna fick chans att uppleva på nära håll.
– Vi möttes av rofyllda platser med en massa arter som växte ovanpå varandra. Det var nästan lite regnskogskänsla, säger -Ulrika Ervander.
– Jag hade aldrig varit i så gammal skog tidigare och drabbades av en känsla av lugn. Men också av en lite sorgsen känsla med tanke på alla skogar som gått förlorade, säger Johanna Asch.
LUM träffar dem i Trollskogen utanför Torna Hällestad. Mäktiga bokar sträcker sig mot en ljusgrå sommarhimmel. En knäckt 150-årsbok har långsamt börjat murkna och draperas i mossa. En kakofoni av fågelkvitter hörs uppifrån de ståtliga trädkronorna som bildar ett tak högt ovanför våra huvuden.
– Generellt kan man säga att vi har en skev bild av vad skog är. Det vi uppfattar som skog är ofta något som planterats ganska nyligen, säger Ulrika Ervander.
Under sin resa var Ulrika Ervander och -Johanna Asch med om en rad händelser som etsat sig fast. Som när de gick ner sig i kärr och fick klafsa vidare genom svårtillgängliga områden med iskalla fötter för att mäta träd och samla in markprover. Eller när de delade en troféfylld jaktstuga mitt ute i ödemarken med en grupp tyska jägare.
Men det som gjorde allra starkast intryck var samarbetet och de storslagna naturupplevelserna som fältgruppen, som bestod av två till sex personer, delade.
– Vi blev ett sammansvetsat team och lärde verkligen känna varandra på djupet -efter så många timmar tillsammans, säger Ulrika Ervander.
– Det var en väldig frihetskänsla att bara ge sig djupare och djupare in i skogen. Man visste aldrig vad man skulle mötas av, säger Johanna Asch.
Här kan du se en film om inventeringen av gammelskogen: https://youtu.be/cIw3PekWDRM
