Ett av de kandidatprogram som ges på engelska är vid Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap. Hälften av studenterna som påbörjade denna utbildning förra hösten är svenskar; den andra halvan kommer från europeiska länder. Ulrik Mårtensson, institutionens studierektor, konstaterar att det inte är några problem vad gäller förkunskaper bland de utländska studenterna.
– De har generellt sett bättre förkunskaper än de svenska studenterna, säger han.
Däremot är ansökningsdatumen ett stort bekymmer att hantera, menar Ulrik Mårtensson. Utländska studenter söker i den internationella ansökningsomgången, som stänger den 15 januari för efterföljande hösttermin. Men det finns inga gymnasieelever som har fått ut sina slutbetyg i januari, påpekar Ulrik Mårtensson.
– Innevarande år hade vi 126 ansökningar per den 15 januari, men endast två blev klassade som behöriga av antagningen. Det var samma sak förra året, säger Ulrik Mårtensson.
Institutionen måste därför varje vår skriva ett mail till alla som blev obehöriga och uppmana dem att söka i den nationella antagningsomgången den 15 april eftersom man då har drygt två månader på sig att skicka in sina gymnasiebetyg. Dock slutar gymnasieterminen i många europeiska länder så pass sent i juni att de flesta inte hinner skicka in sitt betyg innan dess heller, konstaterar Ulrik Mårtensson.
– Och då måste vi återigen maila alla sökande och uppmana dem att ansöka i ”sen antagning”, som vi håller öppen ända tills terminen startar, säger han.
Ulrik Mårtensson menar att hela detta förfarande tar väldigt mycket tid, inte minst eftersom man måste ge mycket tydliga instruktioner till de utländska studenterna på grund av att den svenska antagningen och den sena antagningen inte har tillgänglig information på engelska utan bara på svenska.
– Det krävs också att studenterna är väldigt envetna, i princip måste de göra tre ansökningar. I vissa fall kan en sen ansökan innebära att studenten inte får besked förrän i slutet av augusti, vilket gör att logistiken för en utländsk student blir ett oöverstigligt hinder, säger Ulrik Mårtensson.
Trots denna situation ser han också en rad glädjeämnen med den engelska kandidatutbildningen. Mixen av studenter från olika bakgrund tycks vara positiv både för de svenska och de utländska studenterna, menar han.
– Sammanhållningen bland studenterna är mycket god och det verkar som om de själva organiserar en hel del aktiviteter utanför schemat, säger han.
– Och för institutionen är det positivt att vi kan använda hela personalen, inte bara de svensktalande, i undervisningen. Vi har förmodligen en av den mest internationella personalen på universitetet, så för oss är detta viktigt. Det innebär också en höjning av den allmänna kvaliteten eftersom vi kan använda den person som är mest specialiserad på ett område, säger Ulrik Mårtensson.
Även Tomas Brage, studierektor på Fysiska institutionen, har positiva erfarenheter av att undervisa vid kandidatprogram på engelska. Hans institution är en av de som startade ett sådant kandidatprogram förra hösten. Även om han upplever att förkunskaperna bland de utländska studenterna är varierande så konstaterar han att studenterna är ambitiösa, pratsamma, aktiva och duktiga. Och han märker att de har en väldigt god sammanhållning.
– Mångfalden ger en fantastisk dynamik, säger Tomas Brage.
Lena Björk Blixt
Kandidatprogram på engelska vidLU
Vid Lunds universitet ges fem kandidatprogram på engelska:
• Physical Geography and Ecosystem Analysis
• Physics
• Mathematics
• Development Studies
• Fine Arts
