Turkiet, Sverige och Finland tog sommaren 2022 fram ett avtal för att Turkiet ska godkänna NATO-ansökan. Avtalet signerades vid ett NATO-möte i Madrid. Även om de officiella förhandlingarna satts på paus av Turkiet efter koranbränningarna i Sverige är avtalet inte upprivet.
Kravlistan omfattar utöver slopade vapensanktioner ett gemensamt samarbete mellan rättsvårdande myndigheter, säkerhetstjänst och mot terrorism. Turkiet ställer också krav på att framför allt Sverige utvisar och slutar att ta emot personer som enligt Turkiet kan klassas som terrorister, vilket skapat en växande oro hos den stora kurdiska diasporan i Sverige.
– Att Sverige skulle utelämna en person till Turkiet är samma sak som att säga att Sverige inte har några som helst anmärkningar på hur Turkiet efterlever mänskliga rättigheter och har ett fungerande rättssystem. Det skulle alltså vara att gå emot vad alla rapporter som skrivit som mänskliga rättigheter säger. Sverige skulle alltså skriva under på att det exempelvis inte finns tortyr i turkiska fängelser. Att Sverige skulle utelämna en person till Turkiet är i princip samma sak som att skicka en obeslöjad kvinna till Iran idag, säger Pinar Dinç, statsvetare och forskare på Centrum för Mellanösternstudier vid Lunds universitet.
Risk för konflikt mellan mänskliga rättigheter och svenskt medlemskap i NATO
Pinar Dinç uttrycker en särskild oro för avtalspunkten som rör ett utökat samarbete mellan svensk och turkisk säkerhetstjänst, det vill säga mellan den svenska underrättelseverksamheten SÄPO och den turkiska motsvarigheten, MIT.
– För den människorättsaktivist, HBTQI-person eller journalist som söker exempelvis asyl i Sverige skulle det vara graverande. Det handlar alltså om att ge Turkiet information om personer som lämnat Turkiet eftersom de exempelvis riskerar fängelsestraff på grund av politiska åsikter som inte är förenliga med regimens, att man är journalist eller har en viss sexuell läggning, säger Pinar Dinç.
– Det kan handla om att man vill lämna Turkiet där man riskerar en osäker rättsprocess eller tortyr. Det finns en direkt konflikt när det gäller mänskliga rättigheter och Sveriges process för att nå NATO-avtalet, säger Pinar Dinç.
”Svenska synen på kurder anpassades till den turkiska agendan”
Den kurdiska gruppen PKK är terrorstämplad i Sverige liksom i resten av EU. I Sverige har det innan NATO-processen inte varit aktuellt att terrorklassa YPG.
Väst har av flera skäl haft en helt annan relation till YPG än till PKK. I kriget mot terrorrörelsen Islamiska staten, IS, i Syrien var YPG västvärldens allierade och fungerade i praktiken som NATO:s markarmé.
– För Turkiets del anser man att YPG är tätt sammankopplat med PKK. Man ser därför båda rörelserna som ett direkt hot mot Turkiets nationella säkerhet och gränssäkerhet. Men faktum är att varken PKK eller YPG driver frågan om kurdiskt självstyre idag, säger Pinar Dinç.
Hon säger att de huvudsakliga frågorna som både PKK och YPG driver idag är bland annat direkt demokrati, ekologi och jämställdhet.
Pinar Dinç beskriver Turkiets vilja att Sverige ska terrorstämpla YPG som problematisk.
– Vad Turkiet egentligen begär i förhandlingarna och som tar sig uttryck i avtalet, är att den svenska synen på kurder anpassas till den turkiska agendan, säger Pinar Dinç.
”Sverige behöver ta värderingskonflikten med Turkiet”
Även Rikard Bengtsson, statsvetare vid statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet, säger att NATO-frågan blivit en temperaturmätare för svenska värderingar.
– Avtalet mellan Finland, Sverige och Turkiet kräver tolkningar som mycket väl kan ställa Sverige i lägen där vi måste bekänna färg och ta en konflikt med Turkiet om att vi inte kommer tumma på våra grundläggande värderingar, så har ju redan skett i exempelvis fallet där Högsta domstolen inte lämnade ut en person som Turkiet önskade utlämnad, säger Rikard Bengtsson.
Han nämner också de nyligen nekade demonstrationstillstånden för de kontroversiella koranbränningarna som ett sådant exempel. Den svenska yttrandefriheten ligger i ena vågskålen och viljan att inte reta upp Turkiet och den muslimska världen i den andra.
– Å ena sidan kan man säga att vi inte tummar på yttrandefriheten, att det är tillåtet enligt lag att bränna koraner och demonstrera. Å andra sidan bedömer polismyndigheten efter kontakter med Säpo nu att en sådan aktion kan påverka säkerhetsläget negativt. Yttrandefriheten är inte en absolut rättighet i svensk lag, men det blir ändå relevant att fundera på om vi tummar på värderingar och om vi i Sverige lägger band på oss själva? Om vilka överväganden vi gör när vi inskränker möjligheten att demonstrera? säger Rikard Bengtsson.
Han nämner också avtalspunkten där Sverige enligt avtalet ska terrorklassa organisationer kopplade till PKK som problematisk.
– Där gör Sverige en helt annan läsning än Turkiet. Enligt avtalet ska vi ge Turkiets stöd i arbetet med sin nationella säkerhet. Samtidigt vet vi att Turkiet med hänvisning till sin nationella säkerhet vill legitimera att man inskränker den personliga friheten för vissa grupper och individer i samhället. Till och med förföljelse, fängslanden och tortyr som följd. Det finns ett inslag av naivitet här från svensk sida, säger Rikard Bengtsson.
Hur skulle relationen till EU och USA påverkas om Sverige terrorstämplar YPG?
– Min bedömning är att frågan inte är aktuell, det kommer inte att ske. Sverige är en del av EU-systemet och Sverige kommer inte agera själv här, säger Rikard Bengtsson.
