Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Antidepressiva läkemedel mot strup- och stämbandsproblem

En del av de patienter som söker för strup- och stämbandsproblem kan eventuellt behandlas med antidepressiva läkemedel av samma typ som används vid vissa tarmbesvär. Hälso- och sjukvården borde överväga denna möjlighet. Det menar Hillevi Pendelton som studerat orsakerna bakom inflammation i struphuvudet och presenterat resultaten i en avhandling.

Inflammation i bakre delen av struphuvudet med symptom som klumpkänsla i halsen, hosta, heshet eller ökad slembildning är vanligt förekommande och kan ha flera orsaker. Exempel är infektion, rökning, felaktigt röstbruk eller uppstötningar av magsyra. Vid kontakt med sjukvården ordineras ofta behandling med syrahämmande läkemedel.

Men Hillevi Pendleton studier visar att endast en minoritet blir av med sina besvär då de behandlas med syrahämmande läkemedel. Dessutom är uppföljningen dålig, vilket leder till att många går med besvären under lång tid och med drastiskt sänkt livskvalitet som följd.

- Vid klumpkänsla, slemmighet och harklingsbesvär från svalget utgår sjukvården ofta ifrån att det är reflux, dvs. att magsaft går upp till struphuvudet. Men i min uppföljning hade över 60 procent av patienterna fortfarande symptom på inflammation i struphuvudet trots att det i genomsnitt gått fyra år sedan de träffat en specialist första gången och blivit ordinerade syrahämmande läkemedel. Mer än 70 procent tog alltjämt syrahämmande läkemedel med risk för obehag och biverkningar, berättar Hillevi Pendleton, som disputerat vid Lunds universitet och är specialistläkare på Skånes universitetssjukhus.

Hillevi Pendleton
Hillevi Pendleton. Foto: Björn Martinsson
Hillevi Pendleton. Foto: Björn Martinsson

Trots att besvär från hals och struphuvud är vanligt saknas det mycket kunskap om de bakomliggande orsakerna samt hur man diagnosticerar och behandlar. Hillevi Pendleton upptäckte i sitt arbete som läkare att många som fick refluxbehandling inte blev friska. Därför ville hon fördjupa sig i vad som egentligen låg bakom inflammation i struphuvudet.

Eftersom hals, mage och tarm utgör en sammanhängande enhet sökte hon efter likheter med patienter som har tarmproblem. Hon konstaterade då flera likheter med s.k. funktionella tarmsjukdomar (som innebär att man har problem med orolig eller irriterad tarmfunktion trots att röntgen och blodprov är normala, ett exempel är tarmsjukdomen IBS):

  • Patienterna har antikroppar i blodet mot ett hormon kopplat till mag-tarmkanalens rörlighet.
  • Patienter med inflammation i struphuvudet hade besvär med mag-tarmkanalen i högre utsträckning än friska. Besvären liknade de som man får vid tarmsjukdomen IBS.
  • Majoriteten är kvinnor med långvariga besvär som leder till sänkt livskvalitet.

 

- Det behövs överhuvudtaget bättre diagnosticering och uppföljning av patienter med besvär från hals och struphuvud. Om inte syrahämmande läkemedel fungerar, kan man överväga att prova den typ av behandling som används vid funktionella tarmbesvär, t.ex. mildare antidepressiva läkemedel, säger Hillevi Pendleton.

Även om de antidepressiva läkemedlen egentligen är avsedda för andra användningsområden så har de visat sig ha positiva effekter på funktionella tarmbesvär, delvis genom att de ökar effekten av annan smärtmedicin samt att de kan lindra ångest, depression och obehagsupplevelser kopplade till besvären.

Avhandlingsarbetet visar också på drastiskt sänkt livskvalitet hos patienter med diagnosen inflammation i bakre delen av struphuvudet. Trots att det inte är en farlig sjukdom var den sänkta livskvaliteten jämförbar med betydligt allvarligare diagnoser, och en tredjedel upplevde att det påverkade deras dagliga liv negativt.

Avhandlingen bygger på patientdata från Skånes universitetssjukhus.

Hillevi Pendleton disputerade på avhandlingen ”Posterior Laryngitis-atiology, treatment and health related quality of life” i september 2013.

Länk till avhandlingen

Fakta/Bakre laryngit (inflammation i struphuvudet)
Bakre laryngit är en kronisk inflammation som påverkar struphuvudets bakre del och ibland stämbanden samt ingången till matstrupen. Vanliga symptom är hosta, heshet, ökad slembildning samt klumpkänsla i halsen. Inflammationen kan ha flera orsaker såsom virusinfektion, rökning, alkohol, allergi och felaktigt röstbruk. Oftast antar man att det är reflux som orsakar besvären, dvs. att magsaft går i riktning från magen upp till struphuvudet. Det är dock oklart hur ofta och i vilken grad det är reflux som är orsaken. Det finns ingen vetenskaplig undersökning av förekomsten av bakre laryngit, men symptomen är ofta förekommande.

Björn Martinsson

Kategorier
Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!
I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.