Det handlar om 3 500 kursutvärderingar från mars till och med maj som nu kan jämföras med de 11 500 utvärderingar som gjordes motsvarande period under åren 2017 till 2019.
– Generellt visar det sig att studenterna är lite mindre nöjda med feedbacken och kommentarer kring kurserna. De hade svårare att förstå målen och förväntningarna på dem, säger Torgny Roxå, universitetslektor vid Centre for Engineering Education på LTH.
Chefen för samma center, Per Warfvinge, professor i kemiteknik, menar att studenterna alltid gett låga poäng på feedback och tydlighet och att pandemin har försämrat resultatet ytterligare. Torgny Roxå inflikar dock att sedan 2003, då utvärderingarna började, har trenden varit positiv. Förutom i år då.
På frågan om studenterna har upplevt studierna som jobbigare och mer pressande under våren blev snittsvaret fördelat på alla studenter ”nej”.
– Men när man tittar närmare ser man att de manliga studenterna tycker att det har varit jobbigare med högre press medan de kvinnliga studenterna inte tycker det, säger Torgny Roxå.
Vad kan man dra för slutsatser av det?
– Det verkar ju som om de kvinnliga studenterna har anpassat och organiserat sig bättre till de digitala hemstudierna, säger Per Warfvinge,
Kan det vara så att LTH:s studiemiljöer inte passar så bra för kvinnor?
– Det går inte att säga något om utifrån det här materialet.
Betydelsefullt i sammanhanget är att kommunikationen studenterna emellan går förlorad när man sitter ensam hemma och pluggar. Därför, menar Per Warfvinge, är det är viktigt att hjälpa studenterna att bygga starka studienätverk.
När det gäller slutsatserna av enkäten till lärarna så bygger den på hundra enkätsvar och sju intervjuer.
– Lärarna är mest bekymrade över att de inte kan följa studenterna och att det blir svårare att återkoppla på deras behov, säger Torgny Roxå som tillsammans med Katarina Mårtensson vid AHU (Högskolepedagogisk utveckling) har analyserat enkätsvaren och intervjuerna.
Lärarna går också miste om återkopplingen på den egna undervisningen. De märker inte om studenterna inte hänger med eller om det blir något annat fel.
– Dagens teknologi tillåter inte den täta interaktion mellan lärare och studenter och mellan studenterna som det finns behov av. Där är vi inte än, fastslår Per Warfvinge.