Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Mamma kan ha hetat mamma även på stenåldern

mamma pappa barn på trappa
"Mamma" och "näsa" är exempel på basala ord med liknande språkljud i de flesta av jordens språk. Foto: Unsplash.

I de flesta av världens språk har ett antal basala ord liknande ljud. Till exempel innehåller orden för mamma och näsa ofta ”m” och ”n” i varje språk.

 – Mamma har troligen hetat mamma redan på förhistorisk tid och sen har det bara fortsatt på det sättet, säger Gerd Carling, språkvetare och en av forskarna bakom en ny studie om varför vissa ord i många språk låter och betyder samma sak som under stenåldern.

Ett flertal oberoende studier har visat att det finns ungefär 30–40 basala ord med samma språkljud som återkommer i de flesta av jordens språk. Det är ord som till exempel ”mamma”, ”näsa”, som innehåller ljuden m och n eller ”knä”, som innehåller k.

Det vanligaste är att språkljud ändrar sig över tid och bryr sig inte om vad ordet betyder som till exempel att frater på latin motsvarar broder på svenska.

Den nya studien gjord av forskargruppen vid Lunds universitet kan förklara varför våra mest basala ord inte följer samma språkevolution.

–  Vi fann att i de basala orden, med en koppling mellan ljud och betydelse, är ljuden stabilare än i andra ord i lexikonet, säger Gerd Carling.

Att ljudformerna är stabila innebär att orden knappt ändrar sig över tid. De har dessutom en tendens att sammanfalla med de ljud som barn lär in tidigast.

– Hemligheten ligger alltså i barns språkinlärning och dess mekanismer. Det handlar om artikulation, säger Gerd Carling.

Resultatet av studien visade att i alla språk upprätthåller varje generation kopplingen mellan ljud och betydelse i de basala orden och att dessa språkljud generellt sätt är bekvämare att uttala. Barnen fortsätter därför säga orden likadant.

Länk till forskningsartikeln

Preferred sound groups of vocal iconicity reflect evolutionary mechanisms of sound stability and first language acquisition: evidence from Eurasia
 

Metod

Studien samlade 344 basala ord i 274 språk från olika familjer i hela världen. I 40 av dessa ord återfanns sammantaget 120 universella kopplingar mellan ljud och betydelse. Sedan faställdes språkljuds stabilitet över tid genom att analysera ett dataset med 1016 basala ord i 107 Eurasiska språk. Till detta samlade studien ett dataset med vilka språkljud barn lär sig tidigare och senare, när de börjar prata. Då dessa tre set korrelerades visade det sig att de ljud som förekom i de universella kopplingarna var överrepresenterade både bland de ljud som var mest stabila över tid och de ljud som barn lärde sig tidigast.

Gerd Carling Foto: Idun Blomé

Gerd Carling, forskare i allmän språkvetenskap. Foto: Idun Blomé
Länk till Gerd Carlings sida i LU:s forskningsportal.

Niklas Erben Johansson, forskare i allmän språkvetenskap Niklas Erben Johansson Foto: Sarka Erben Johansson

Niklas Erben Johansson, PhD i allmän språkvetenskap Foto: Sarka Erben Johansson
Länk till Niklas Erben Johanssons sida i LU:S forskningsportal.

Exempel på basala ord

mamma, pappa
hit, dit
jag, du, vi
aska, blåsa, moln
näsa, bröst, ben, hud, knä, öra, tunga, horn
hosta, nysa
gapa, gäspa
ljus, mörk, vit, röd
stor, liten, vid, rund, kort, sträv

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.