Mindre matsvinn med rätt förpackning

Inpackade rotfrukter
Vad som i förstone kan verka överförpackat kan i själva verket förlänga hållbarheten på en vara så att mat­svinnet minskar. Foto: Erik Andersson

Mat ska ätas och inte kastas. Men det är inte alltid maten når sitt mål – en tredjedel av all mat som produceras blir matsvinn. Och matsvinnet är ett större klimatproblem än förpackningen.
– Förpackningen är i många fall nödvändig för att vi ska kunna minska mat­svinnet, säger Katrin Molina-Besch, forskare i förpackningslogistik vid LTH.

Bara i Sverige kastar vi runt 130 kilo mat per person varje år – ett svinn som motsvarar tre procent av den totala utsläppsmängden växthusgaser i vårt land. Vad kan vi göra för att minska matsvinnet? Och vilken roll spelar förpackningen?

I sin forskning tittar Katrin Molina–Besch på förpackningens roll i förhållande till matsvinn samt hur livsmedelsföretagen arbetar med miljöanpassade förpackningar.

– Förpackningen har lite dåligt rykte. Till stor del hänger det ihop med att den inte alltid återvinns på rätt sätt utan felaktigt hamnar i vår natur och i våra hav. Dock behövs den för att vår mat ska skyddas och inte riskera att bli svinn, säger Katrin Molina-Besch.

Matsvinn värre än förpackningar

En anledning är att matsvinn leder till större koldioxidutsläpp än vad förpackningarna gör.

– Matsvinn orsakar mellan åtta till tio procent av världens totala utsläpp av växthusgaser. Förpackningens klimatpåverkan är inte lika stor, säger Katrin Molina-Besch.

porträtt av kvinna.
Katrin Molina-Besch är forskare i förpackningslogistik. Foto: Erik Andersson
Katrin Molina-Besch är forskare i förpackningslogistik. Foto: Erik Andersson

Livsmedelsföretagen har ett stort ansvar för att vi ska få miljövänliga förpackningar och hållbara tillverkningsprocesser, men det är enligt Katrin Molina-Besch inte lätt för företagen att balansera olika miljökrav mot varandra. Vissa miljökrav kan enbart uppfyllas på bekostnad av andra, och hur ska tillverkaren då göra sina val?

– Ett tjockare förpackningsmaterial kan skydda produkten bättre och förlänga hållbarheten, något som oftast minskar matsvinn. Samtidigt innebär mer och tyngre förpackningsmaterial ytterligare förpackningsavfall som måste tas om hand. Mer emballage ökar också antalet transporter som belastar klimatet, säger Katrin Molina-Besch.

Den ultimata förpackningen

Hur skulle då en förpackning vara utformad om den levde upp till alla miljökrav samtidigt?

– En drömförpackning hade varit om den skyddade produkten så bra att inget matsvinn uppstod, att den var volym- och viktanpassad för att generera så få transporter som möjligt och att den hade gått att återvinna till hundra procent. Men där är vi inte riktigt ännu, säger Katrin Molina-Besch.

Porträtt av kvinna.
Malin Göransson är forskare i förpackningslogistik. Foto: Erik Andersson
Malin Göransson är forskare i förpackningslogistik. Foto: Erik Andersson

Matsvinn sker inte enbart för att förpackningen inte håller måttet.

– Mycket mat slängs när bäst-före-datumet passerat trots att maten ofta är okej ytterligare en tid, säger Malin Göransson, som också forskar i förpackningslogistik, men fokuserar på digitala lösningar för att minska matsvinn.

Malin Göransson studerar en dynamisk hållbarhetsmärkning som bygger på att matens temperatur kontrolleras under livsmedlets hela resa från producent till konsument. Om det sker temperaturavvikelser blir det uppmärksammat direkt och matens hållbarhetsdatum kan anpassas i förhållande till hur kylkedjan har hållits under resan.

– Mat kastas längs hela livsmedelskedjan – hos livsmedelsproducenten, under transporten, under distributionen, i livsmedels­affären och hos konsumenten. Med en digital och dynamisk hållbarhetskontroll kan vi tidigt upptäcka eventuella brister i kedjan och undvika att mat kastas.

Forskningen om digitala lösningar för att kontrollera matens hållbarhet sker tillsammans med handeln.

– Men ett mål är att konsumenten också ska få bättre möjligheter att på digital väg kontrollera en varas hållbarhet både i butiken och i hemmet, säger Malin Göransson.

Fotnot. Båda forskarna är aktiva i EU-finansierade EIT Food där LU är huvudpartner sedan 2019.

 

Bra att veta om förpackningar

Konservburkar och konserver i  tetra
Fyrkantiga förpackningar är mer transporteffektiva än runda burkar. Foto: Erik Andersson
Fyrkantiga förpackningar är mer transporteffektiva än runda burkar. Foto: Erik Andersson

Förpackningsforskaren Katrin Molina-Besch listar fem viktiga punkter om förpackningar:

1. Förpackningen ska både skydda innehållet och bidra till minskat matsvinn.

2. Förpackningen ska inte innehålla mer material än vad som är nödvändigt för att skydda innehållet.

3. Förpackningsmaterialet ska vara resurseffektivt – ett material som producerats med så liten miljö­påverkan som möjligt.

4. Förpackningens design spelar roll. Runda konservburkar genererar dubbelt så många lastbilar vid transport jämfört med samma produkt i fyrkantiga kartongförpackningar.

5. Förpackningen bör anpassas till de avfallshanteringssystem som finns tillgängliga på marknaden där produkten säljs. Om infrastrukturen för återvinning saknas hjälper det inte om förpackningen är återvinningsbar.

gurka
Optimalt förpackad gurka. Foto: Erik Andersson
Optimalt förpackad gurka. Foto: Erik Andersson

ost i förpackning
Överförpackad ost. Foto: Erik Andersson
Överförpackad ost. Foto: Erik Andersson

brieost i plastfolie
Underförpackade ost. Foto: Erik Andersson
Underförpackad ost. Foto: Erik Andersson