Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Lärandemetoder kan förbättra chanserna för mellanstadieelever med språkliga svårigheter

Flicka skriver i skolbok, fotografi. Foto: iStock
För att elever ska lyckas i skolarbetet måste de både kunna många ord och veta mycket om orden. Foto: iStock

Skolforskningsinstitutet har beviljat ett anslag till en studie om lärandemetoder för att stärka ordförrådet hos barn och ungdomar.
– Studien går ut på att lära eleverna strategier för hur man lär in ord och själv kan övervaka sitt lärande, förklarar Olof Sandgren, universitetslektor och docent, som leder studien.

Forskningsprojektet ”Utvärdering av aktiva lärandemetoder för att stärka ordförrådet hos mellanstadieelever med och utan språkstörning” leds av lektor och docent i logopedi vid Lunds universitet, Olof Sandgren, i samarbete med Umeå universitet. Anslaget är på cirka 4,5 miljoner kronor.

– Anslaget betyder att vi i forskargruppen kan gå vidare från en lovande pilotstudie, som vi publicerade häromåret, till en fullskalig ordförrådsintervention som vi genomför ihop med lärare ute i skolor, säger Olof Sandgren.

För att elever ska lyckas i skolarbetet måste de både kunna många ord och veta mycket om orden. Eftersom det är omöjligt för läraren att hinna lära ut alla ord som behövs måste eleverna i stället ges strategier för att lära sig själva.  

– Syftet med studien är att utvärdera effekten av en intervention som går ut på just detta – att lära eleverna strategier för hur man lär in ord och hur man själv kan övervaka sitt lärande.

Interventionen bygger på principerna för testbaserat lärande, så kallat retrieval practice, som innebär att eleverna ges uppgifter som tvingar dem att ställa frågor till sig själva och testa sin egen kunskap om orden. Den här så kallade testeffekten har visat sig leda till att man bättre minns det som ska läras in och metoden skapar även starkare associationsbanor mellan orden, vilket ökar ordförrådets djup. 

I pilotstudien såg forskarna dessa positiva effekter även hos elever med svårigheter i sin inlärning, vilket var nytt och behöver utforskas vidare.

Metoden skapar starkare associationsbanor mellan orden, vilket ökar ordförrådets djup

Projektet är ett av åtta projekt som beviljats anslag från Skolforskningsinstitutet för praktiknära skolforskning. 97 ansökningar om projektbidrag kom in. De åtta projekten delar på sammantaget drygt 35 miljoner kronor över en treårsperiod.

– I dagens samhälle förväntas vi kunna resonera, diskutera och kritiskt värdera information nästan oavsett yrkesval. Detta är väldigt svårt om man har språkstörning, där begränsningar av ordförrådet är ett kärnsymptom. Om vår studie har effekt finns förutsättningar för en kostnadseffektiv insats som ger skolan möjlighet att ge ett mer likvärdigt stöd till elever med språkstörning, vilket avsevärt skulle förbättra möjligheterna för dessa individer.

Självstyrt lärande utvärderas

Studien testar om ett mer självstyrt lärande kan föras in i undervisningen redan på högstadiet.


– Om vi kan visa positiv effekt innebär det att vi har utvecklat en metod där eleven blir mer självständig och kan hantera situationer där läraren inte omedelbart finns tillgänglig för stöd. 

Arbetssättet skapar tid för läraren som kan ägnas åt djupare resonemang om ord och begrepp, att diskutera nya angreppssätt och stimulera eleverna vidare – aktiviteter som kommer hjälpa eleverna ytterligare på vägen mot de ofta högt uppsatta målen. 

– Elever som har arbetat enligt metoden kommer vara mer självständiga den dag de lämnar skolan. I allas vardag ingår det att självständigt kunna tolka information för att kunna besvara frågor. Interventionen, om den visar sig vara framgångsrik, kommer alltså bidra till detta. 

Ordförrådsinterventionen avslutas om tre år.

– Då hoppas jag veta om behandlingseffekten finns kvar när studien skalas upp och interventionen ges som del av den ordinarie undervisningen i högstadiet.

Språkstörning

Språkstörning har en förekomst på drygt sju procent, det är alltså vanligare än både autismspektrumstörning och ADHD, men hos många är kunskapen låg om vad språkstörning innebär. Till exempel är lärare ofta osäkra på hur de bäst kan stötta elevers språkutveckling i skolan, där många uppgifter, oavsett ämne, är språkligt krävande och därför svåra för elever med språkliga svårigheter. 

Läs mer om studien här

Skolforskningsinstitutet webbsida om anslagen

Kontakt

Olof Sandgren, fotografi. Foto: Agata Garpenlind

Olof Sandgren, lektor och docent i logopedi vid Lunds universitet

Disputerade 2013, därefter bland annat programdirektör för logopedprogrammet och under några år lektor och docent i specialpedagogik. Studerat effekterna av språkliga svårigheter på skolprestationer.

Forskar om långsiktiga konsekvenser av språkstörning och utvärdering av intervention som kan förbättra chanserna för ungdomar med språkliga svårigheter.

Profil i Lunds universitets forskningsportal

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.