Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Lundaforskare har kartlagt 500 miljoner års meteoritflöde till jorden

Två manliga forskare i vita rockar håller en sten.
Birger Schmitz och Fredrik Terfelt har smält ner tio ton sedimentbergarter i starka syror för att få fram de små kromoxidkornen. FOTO: JOHAN JOELSSON

I en unik studie kan forskare vid Lunds universitet för första gången visa hur meteoritflödet till jorden sett ut de senaste 500 miljoner åren. Stick i stäv mot rådande teorier kan forskarna slå fast att stora kollisioner i asteroidbältet generellt inte påverkat antalet nedslag på jorden nämnvärt.

Ända sedan 1800-talet har forskare studerat den geologiska lagerföljden för att rekonstruera hur djurliv, växtlighet och klimat förändrats under årmiljonerna. Men hittills har nästan ingenting varit känt om det forntida meteoritflödet. Det är inte så konstigt. Nedfall är sällsynta och de söndertrasade himlakropparna vittrar snabbt sönder i kontakt med jordens syre. Men i en ny studie som presenteras i den vetenskapliga tidskriften PNAS har forskare i Lund lyckats rekonstruera hur de senaste 500 miljoner årens meteoritbombardemang mot jorden sett ut.

Forskarvärlden har tidigare trott att meteoritflödet mot jorden varit kopplat till dramatiska händelser i asteroidbältet. Men vår nya studie visar att flödet istället har varit mycket stabilt, säger Birger Schmitz, geologiprofessor vid Lunds universitet.

Smält sönder stenar i starka syror

För studien har forskarna vid universitetets astrogeobiologiska laboratorium löst upp nästan tio ton sedimentbergarter från forntida havsbottnar i starka syror. Anledningen till detta är att sedimenten härbärgerar rester av meteoriter som vid tiden föll ner på jorden. Meteoriter innehåller en liten fraktion av ett mineral, en kromoxid, som är mycket motståndskraftig mot vittring. De mikroskopiska kromoxidkornen, som siktats fram i labbet, fungerar som ett slags tidskapslar och bär på en mängd information.

– Sedimenten som vi löst upp representerar 15 tidsperioder under de senaste 500 miljoner åren. Totalt har vi extraherat kromoxidkorn som härstammar från nästan 10 000 olika meteoriter. Genom kemiska analyser har vi sedan kunnat fastställa vilka typer av meteoriter kornen representerar, säger Birger Schmitz.

Illustration av asteroidbälte.
Asteroidbältet mellan Jupiter och Mars är den huvudsakliga källan till det utomjordiska material som landar på jorden. ILLUSTRATION: ESA/ATG Medialab

Varje år landar ett par tusen meteoriter på jordens yta. Totalt har cirka 63 000 rymdstenar dokumenterats av vetenskapen. Dessa härstammar från asteroidbältet mellan Mars och Jupiter där söndertrasade himlakroppar från gigantiska kollisioner cirkulerar kring solen.

– Vi blev mäkta förvånade när vi såg att bara en av de 70 stora asteroidkollisioner som ägt rum under de senaste 500 miljoner åren lett till ett ökat flöde av meteoriter till jorden. Av någon anledning stannar merparten av stenarna i asteroidbältet, säger Birger Schmitz.

Kan förhindra framtida katastrofer

Studien ställer inte bara vedertagna meteoritflödesteorier på ända. Den ger också helt nya perspektiv på vilken typ av himlakroppar som främst riskerar att krocka med jorden, samt varifrån i solsystemet de kommer. I ett geologiskt tidsperspektiv kolliderar kilometerstora himlakroppar regelbundet med jorden. Något som bland annat inträffade för 66 miljoner år sedan då en tio kilometer stor himlakropp slog ned vid Yucatánhalvön och bidrog till att jorden förmörkades och dinosaurierna svalt ihjäl.

– Ett framtida nedslag även av en mindre asteroid i närheten av ett befolkat område kan leda till en katastrof med miljontals döda. Den här studien ger oss viktig kunskap som vi kan använda för att förhindra att detta sker, exempelvis genom att försöka påverka de framstormande himlakropparnas banor, säger Birger Schmitz.

Intervju med forskarna som berättar mer om meteoritstudien:

Studien av Fredrik Terfelt och Birger Schmitz publiceras i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS: ”Asteroid break-ups and meteorite delivery to Earth the past 500 million years”

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.