Bogong-fjärilen Agrotis infusa är anspråkslöst gråbrun, lever i Australien och har en hjärna med storleken av en tiondels riskorn. Men den har ett ”sjätte sinne” som har förbryllat forskare i decennier. Varje sommar gör den nämligen en nattlig mörkerresa på drygt 100 mil för att ”översomra” i de svala grottorna på Australiens högsta berg Snowy Mountains – en plats som de lyckas hitta till trots att de aldrig varit där tidigare eller har några vägvisare. När hösten kommer gör de cirka fyra miljarder fjärilarna samma resa tillbaka igen för att para sig, lägga ägg och dö.
I en ny studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature kan ett internationellt forskarlag, lett från Lund, avslöja nya detaljer om migrationsmysteriet.
– Att navigera efter stjärnorna är en egenskap som bara människan, med hjälp av en sextant, och vissa nattmigrerande fåglar besitter. Nu kan vi konstatera att bogong-fjärilen är den tredje art som bemästrar detta konststycke, säger Eric Warrant, biologiprofessor vid Lunds universitet som lett studien.
Med hjälp av sofistikerade flygsimulatorer och hjärnanalyser i kontrollerade, magnetiskt neutrala miljöer i Australien testade forskarna hur nattfjärilarna orienterar sig under olika himlaförhållanden. När insekterna presenterades för en naturlig stjärnhimmel utan magnetfält flög de konsekvent i rätt flyttriktning för säsongen – söderut på våren, norrut på hösten.
– När stjärnhimlen roterades 180 grader, ändrade nattfjärilarna också riktning 180 grader, men när stjärnorna förvrängdes försvann deras orientering. Det var en riktig heureka-upplevelse att uppleva detta i experimenten, säger David Dreyer, forskare vid Lunds universitet.
Avancerade minihjärnor
Forskarna lyckades också kartlägga de neurala kretsarna i fjärilarnas minihjärnor där informationen om stjärnorna lagras. Och inte nog med det. De kunde även slå fast att bogong-fjärilen inte förlorar sin flyttriktning när stjärnorna är täckta av moln. Något som innebär att jordens magnetfält också kan användas som en kompletterande kompass.
– Det är helt fantastiskt med tanke på resans längd. Det motsvarar att vi människor skulle göra en flytt lång som två jordenrunt-resor med endast våra sinnen till hjälp, säger Eric Warrant.
Den nya upptäckten kan bli intressant för ingenjörer som utvecklar flygande drönare och andra autonoma farkoster. Upptäckten kan också ligga till grund för bevarandestrategier kopplade till arter som hotas av klimatförändringar eller förlust av livsmiljöer. Men mest av allt sätter studien fingret på naturens storslagenhet och vikten av att bevara den biologiska mångfalden.
– Bogong-fjärilen är en hotad art i Australien på grund av torkan som är en följd av klimatförändringar. Det är av yttersta vikt att vi skyddar den här fantastiska navigatören och erbjuder den trygga vandringsvägar och mörka himlar, säger Eric Warrant.
Se en film där Eric Warrant och David Dreyer berättar om den australiensiska nattfjärilens navigation: https://www.youtube.com/watch?v=bFl4RTcoY8M
Studien publiceras i Nature: ”Bogong moths use a stellar compass for long-distance navigation at night”
Förutom Lunds universitet har följande lärosäten och organisationer deltagit i arbetet: The Francis Crick Institute London, Nanjing Agricultural University, Queens University Ontario, University of Oldenburg, University of Southern Denmark, Australian National University, Macquarie University Sydney, University of South Australia, CSIRO Canberra, University of Konstanz.