Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Tvärvetenskap kräver tid och centrala medel

Porträtt av kvinna
Eva Brodin menar att det krävs centrala pengar till tvärvetenskapliga miljöer. Foto:Jenny Loftrup

Att sitta i samma hus är betydelsefullt för att en ­djupare tvärvetenskap ska uppstå. Och att en majoritet av forskarna inte kommer från samma fakultet.
Det menar forskarna Eva Brodin och Helen Avery som jämfört två tvärvetenskapliga miljöer vid ett och samma universitet.

De två miljöerna som de har forskat på fick ungefär samtidigt stora externa medel vilket ledde till nya forskarskolor med många doktorander. I intervjuer med miljöernas doktorander, postdocs, handledare och forskningsledare visade det sig att i princip alla i miljön uppskattade de många möjligheter som uppstår när flera discipliner möts.

– Det beskrivs som en värld av kreativa och nyskapande forskningsmöjligheter av dem som är inne i den, säger docent Eva Brodin, som forskar i utbildningsvetenskap med inriktning mot högskolepedagogisk utveckling.

Tvärvetenskapliga doktorander har längre startsträcka

Bland doktoranderna fanns det dock dem som tyckte det var svårt att realisera några av möjligheterna, eftersom det ofta krävde att man skapade sina egna förutsättningar.

– Du måste själv skapa dina chanser, men det är inte alla som vill eller kan det av olika skäl. Det kräver tvärvetenskaplig kompetens hos handledarna så att doktoranderna får det stöd de behöver och handledarna kan i sin tur behöva stöd i att handleda tvär­vetenskapliga doktorander, säger Eva Brodin.

I en av miljöerna satt alla tillsammans, i den andra miljön satt medarbetarna på sina heminstitutioner och träffades bara under möten och seminarier. Bland de som satt till-sammans gick det bättre att samarbeta över ämnesgränser, något som kräver öppenhet och prestigelöshet.

– Det var avgörande för de yngre forskarna att umgås dagligen, i den gruppen uppstod exempel på djupare tvärvetenskap kring gemensamma projekt, säger Eva Brodin.

Doktorander i en tvärvetenskaplig forskarskola måste läsa mycket mer än inom­disciplinära doktorander, då de tvärvetenskapliga doktoranderna behöver läsa in sig på flera olika discipliners teorier och metoder för att sätta igång sina projekt.

– Det ger dem en längre startsträcka, men de fixar det ändå efter den första tiden, säger Eva Brodin.

Att skapa en stark tvärvetenskaplig miljö tar flera år, och om de olika perspektiven ska tvinnas ihop till något nytt och integrerat, så krävs många, långa diskussioner. Sättet att formulera frågor, metodval och publikationskanaler skiljer sig kraftigt åt mellan olika discipliner.

– Samtidigt ser vi att den genererar viktig och nyskapande forskning som behövs för att lösa komplexa globala problem, säger hon.

"Det krävs pengar utan fakultetsfärg om man vill främja en djupare tvärvetenskap"

Internationellt finns en trend att satsa på tvärvetenskap inom högre utbildning som Lunds universitet följer. I den strategiska planen framgår det att tvärvetenskap är något man satsar på för att kunna ta sig an komplexa samhällsutmaningar som till exempel klimatförändringar. Den nya forskarskolan som startar med fokus på Agenda 2030 är ett exempel på det.

– Men flytten av centrumbildningar från USV till fakulteter är enligt mig inte ett exempel på att främja tvärvetenskapen vid LU – tvärtom, säger Eva Brodin.

Hon anser att det är viktigt att ta tillvara på de tvärvetenskapliga miljöerna även när deras stora externa anslag tar slut, eftersom det tar lång tid att få en djupare tvärvetenskap att fungera. Och när den kanske fungerar som bäst så tar finansieringen slut.

– Men då krävs det centrala pengar, utan fakultetsfärg. Finansieringen är en stor ut-maning för tvärvetenskapen och något som LU behöver fundera över långsiktigt, säger hon.

I studien av de två tvärvetenskapliga forskarskolorna blir det tydligt att i den ena miljön domineras forskningen av den forskningsdisciplin som kunnat finansiera flest doktorander.

– Tvärvetenskap fungerar helt enkelt sämre när de flesta forskarna är från en och samma fakultet, avslutar Eva Brodin.