– Det är jättesvårt att hantera all plast som vi använder idag. Samtidigt är materialet relativt nytt jämfört med andra grupper av material. Det väckte frågan i mig, hur kom vi hit, säger Karl Holmberg, statsvetare vid Lunds universitet.
I sin avhandling har han undersökt Tetra Paks tidiga mjölkförpackning – en kartong med invändig och utvändig plastbeläggning – som etablerades under tidigt 1950-tal, inspirerad av mjölkdistributionen i USA. Mejerierna ställde sig med tiden positiva då bytet innebar att de inte längre behövde samla in glasflaskorna, vilket krävde arbetskraft. I längden blev det ekonomiskt fördelaktigt med engångsförpackningar då lönerna för arbetstagare gick upp i förhållande till priserna på förpackningsmaterial: att lägga över ansvaret för förpackningens efterliv på konsumenterna blev på så vis ekonomiskt gynnsamt för mejerierna.
– Mjölkförpackningen är intressant då det är en av de tidigaste engångsförpackningarna av plast som fick fäste i det svenska samhället, säger Karl Holmberg.
Utvecklingen mot fler plastförpackningar gynnas ytterligare av att de första självbetjäningsbutikerna, där kunderna själva plockar ihop sina varor, börjar öppna i Sverige, vid ungefär samma tid. Konceptet spreds framförallt av konsumentkooperativet (Coop). Den nya livsmedelslagstiftningen som trädde i kraft 1952 var också drivande i att skapa en efterfrågan på nya typer av förpackningar. Lagen tillät att mjölk, kött och torrvaror förvarades i samma rum förutsatt att varorna var packade i slutna förpackningar.
– I detta sammanhang gör sig plasten väldigt bra. Materialet kan som inget annat göras mjukt, hårt och formas i nästintill oändlig variation, något som matleverantörer och butiker snart insåg värdet av, säger Karl Holmberg.
Industrins svar: Stenungsund
En annan viktig faktor för plastens tidiga intåg i Sverige var framväxten av det petrokemiska industriklustret i Stenungsund under 1960-talet, som ett resultat av att industrier börjar intressera sig för olja som råvara för att tillverka kemikalier. Med tiden blir det även alltmer fördelaktigt att tillverka plasttyperna polyeten och PVC för användning i olika förpackningar.
Det amerikanska kemiföretaget Union Carbide och svenska kemiföretaget Fosfatbolaget etablerar plastfabriker i Stenungsund under namnet UNIFOS. Tillverkningen av polyeten ökar explosionsartat från 15 000 ton 1963 till 120 000 ton 1969.
– Anläggningen i Stengungsund kom att växa till följd av en explosionsartad efterfrågan från den nya förpackningsindustrin, vilket innebar att priserna på plast gick ner. Det skapade optimala förutsättningar för att använda engångsplastförpackningar i Sverige, säger Karl Holmberg.
Många krafter samspelar
Karl Holmberg menar att plastens stora genombrott inte bara i Sverige, men globalt, visar hur snabbt det gick för en ny typ av material att slå igenom när krafter samverkade för detta. Han menar också att det fortfarande är för enkelt att sätta nya förpackningar och syntetiska material på marknaden utan att behöva fundera över konsekvenserna.
– Förändrar vi ägandestrukturer generellt, med mer fokus på kooperativ och lokalägt, tror jag att vi i grund och botten har större möjlighet att få till en mer hållbar materialanvändning, där det finns rum för andra värden och möjligtvis rum för mer försiktighet. Samtidigt är det lagar som skapar marknadens förutsättningar så dessa måste också gå i samklang med hur vi både konsumerar och producerar för att skapa större incitament att vara varsam med material- och naturresurser, säger Karl Holmberg.
Ladda ner avhandlingen på Lunds universitets forskningsportal: Embedded disposability: A cultural political economy of plastics.
