Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Tema stamceller: Tjugo år som revolutionerat stamcellsforskningen

Mikroskopbild på stamcell.
Nervceller som skapats från stamceller. Foto: Janko Kajtez /Parmar Group

Tack vare stamcellsforskningen förstår vi idag mycket mer om de tidigaste skedena i människans utveckling och vad som ligger bakom många av våra sjukdomar. Under de senaste åren har fältet revolutionerats med flera upptäckter som helt förändrat förutsättningarna för stamcellsforskningen.

Porträtt av man.
Zaal Kokaia, tidigare ­­före­ståndare för ­Stamcells­­centrum. Foto: Åsa Hansdotter

Sedan Lunds Stamcellscentrum inrättades som ett strategiskt forskningscentrum har man blivit en av de starkaste forskningsmiljöerna i Europa med över fyrtio forskargrupper. Målet är att ta fram stamcellsbaserade behandlingar som förändrar livet för patienter med allvarliga och obotliga sjukdomar. I år firar centrumet tjugoårsjubileum.

– Under åren som gått har vi satsat på att rekrytera unga, internationella forskare som är i början av sin karriär. Forskningen har också blivit mer multidisciplinär och efter­som teknologin har utvecklats så starkt har centrumet blivit en plattform som erbjuder tekniska faciliteter för forskningsstudier på toppnivå, säger Zaal Kokaia, tidigare före­ståndare för Stamcellscentrum och en av forskarna som varit med från starten.

Men uppgiften att utveckla stamcells­terapier blev tuffare än vad man först ­trodde. Först i år – lagom till jubileet – kan två terapier omsättas i verkligheten i kliniska prövningar. Det handlar om stamcellstransplantation för Parkinsons sjukdom och genterapi för Diamond Blackfans-anemi – en medfödd och sällsynt blodsjukdom som orsakar blodbrist.

Porträtt av man.
Johan ­Jakobsson, ­nuvarande före­stånd­are för ­Stamcells­­centrum. Foto: Johan Persson

– När Stamcellscentrum startade hade man svårt att övertyga kommersiella företag om att ta forskningsfynden vidare till klinik. Det är dock mycket viktigt att vår forskning i slutändan leder till nya behandlingar på människor. Det är ju trots allt det som är målet med vår forskning, säger ­Johan ­Jakobsson nuvarande föreståndare för Stamcellscentrum.

Under åren som gått har man lärt sig mycket om vikten av att etablera samarbeten både med privata aktörer och hälso- och sjukvården. Forskningsfältet har mognat och man är på väg mot nya rutiner och kontroll av hela forskningskedjan med ett stort antal startup-företag inom Sveriges gränser.

Ett antal revolutionerande upptäckter har även gjort utvecklingen av nya avancerade terapiläkemedel (Advanced Therapy Medicinal Products – ATMP) möjlig. Detta är inte de klassiska pillren som man hämtar ut på apoteket, utan läkemedel som istället baseras på celler, gener eller vävnader.

– Det har skett en enorm förändring under senare år. Eftersom många läkemedelsföretag nu fokuserar på ATMP finns det pengar för att utveckla nya terapier för sjukdomstillstånd som det tidigare inte funnits behandling för. Nästa steg är att regelverket måste anpassas till en helt ny arena av terapier, och broar behöver byggas från alla håll – från forskare och hälso- och sjukvården till politiker, företag och läkemedelsverk, så att möten ska kunna ske, säger ­Johan Jakobsson. 

Tidslinje över stamcellsforskningens utveckling.
Tidslinje över stamcellsforskningens utveckling sedan 1800-talet. Klicka på bilden för att se en större version.

Vad är egentligen en stamcell?

Stamceller är ursprunget till alla celler i vår kropp. De kan dela sig obegränsat antal gånger och har potential att utvecklas till vilken typ av cell i kroppen som helst. De kan frysas ned, tinas upp och odlas under mycket lång tid.

Det finns olika typer av stamceller:

  • Embryonala stamceller finns i fostret och är pluripotenta. Det betyder att de ger upphov till alla blivande vävnader och kan bli vilket organ som helst i kroppen. De kan även skapa en komplett individ.
  • Adulta stamceller finns i den vuxna människokroppen - framförallt i benmärgen men även i andra vävnader som hud, lever och fettvävnad. Deras uppgift är framför allt att underhålla och reparera skadade celler.
  • Inducerade pluripotenta stam­celler (iPS-celler) som tidigare varit ”vanliga” vävnadsceller men som programmerat om att gå tillbaka i utvecklingen och återfå sina stamcellsegenskaper. Från att ha varit till exempel en hudcell, är cellen nu återigen pluripotent och kan mogna ut till alla celler i kroppen.

Fyra upptäckter som har ändrat förutsättningarna för stamcellsforskningen

1. Inducerade pluripotenta stamceller (iPS-celler)

Genom att till exempel ta en bit hud och tillsätta fyra gener, kan man få hudcellen att gå tillbaka i utveckling till en så kallad inducerad pluripotent stamcell, en iPS-cell. När hudcellen väl blivit en iPS-cell, kan forskarna sedan med hjälp av olika molekyler och protein, styra cellens utveckling till att bli vilken cell som helst i kroppen.

2. CRISPR-Cas9

Är en gensax som kan användas som en metod för genmodifiering. Gensaxen finns naturligt i vissa bakteriers immunförsvar och förstör inkräktares DNA-kedja genom att klippa sönder den. Forskarna använder saxen för att klippa och klistra i gener, vilket öppnar upp för möjligheten att bota allvarliga genetiska sjukdomar.

3. Sekvensering

Den vanligaste sekvenseringsmetoden är Next Generation Sequencing (NGS). Genom NGS kan man snabbt bestämma den genetiska koden i hela arvsmassan och ta reda på ordningen i DNA:t. Genom att därefter jämföra mot ett referensmaterial kan man identifiera eventuella förändringar och genetiska avvikelser hos en person. Teknikutvecklingen har gjort att man kan göra detta utan de enorma kostnader som fanns initialt.

4. Organoider

Är modeller av mänskliga miniorgan som skapas artificiellt i laboratoriet. De är uppbyggda av stamceller som odlas fram till specialiserade celler för olika förenklade organ. Organoider möjliggör mer detaljerade studier av vävnadsförnyelse, och för därmed stamcellsforskningen ett steg närmare framtida behandlingar.

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.