Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Epigenetiska markörer förutspår risk för komplikationer vid typ 2-diabetes 

charlotte ling i labbet. foto.
Charlotte Ling och hennes forskarkollegor har studerat DNA-metyleringar i arvsmassan hos olika grupper av patienter med typ 2-diabetes. Foto: Kennet Ruona.

En ny studie av forskare vid Lunds universitet ger ytterligare stöd för att typ 2-diabetes bör delas in i undergrupper och behandlas på olika sätt. Studien visar att det finns tydliga epigenetiska skillnader mellan olika grupper av diabetespatienter. Epigenetiska markörer kan kopplas till risken de olika undergrupperna har att utveckla vanliga komplikationer vid diabetes, som stroke, hjärtinfarkt och njursjukdom. 

– Vi visar att det finns tydliga epigenetiska skillnader mellan olika grupper av patienter med typ 2-diabetes. De epigenetiska markörerna kan kopplas till vilken risk patienterna har att drabbas av vanliga komplikationer vid diabetes, som hjärtinfarkt, stroke och njursjukdom, säger Charlotte Ling, professor i diabetes och epigenetik vid Lunds universitet och huvudförfattare för studien som har publicerats i tidskriften Diabetes Care.

Njursjukdom hos diabetespatienter leder till lidande för patienten och stora sjukvårdskostnader för samhället eftersom många behöver gå i dialys. En epigenetisk biomarkör som kan förutspå komplikationer i ett tidigt skede skulle ge sjukvården möjlighet att sätta in förebyggande åtgärder.

År 2018 publicerade forskare vid Lunds universitets diabetescentrum (LUDC) en uppmärksammad studie som visar att det går att dela in typ 1-diabetes och typ 2-diabetes i fem undergrupper. I november 2021 publicerade samma forskare en studie som visar att det finns tydliga genetiska skillnader mellan de fyra undergrupperna av typ 2-diabetes, vilket tyder på att det finns olika orsaker bakom sjukdomen. 
Länkar till artiklar om de två tidigare studierna:

Nu visar forskaren Charlotte Ling och hennes kollegor att det även finns epigenetiska skillnader mellan de fyra undergrupperna med typ 2-diabetes. Dessa epigenetiska markörer kan utvecklas för att förutse vanliga komplikationer vid typ 2-diabetes och sätta in individanpassad vård och behandling.
 
– Dagens sjukvård behandlar typ 2-diabetes på ungefär samma sätt samtidigt som alltmer forskning tyder på att dessa patienter behöver individanpassad vård och behandling. Våra fynd ger ytterligare stöd för att det är kliniskt relevant att dela in patienter med typ 2-diabetes i undergrupper för individanpassad behandling, säger Charlotte Ling.

Studien har gjorts på sammanlagt 553 nydiagnostiserade personer med typ 2-diabetes som ingår i två befolkningsstudier i Sverige. Forskarna mätte så kallade DNA-metyleringar i blodet på 800.000 ställen i arvsmassan hos samtliga deltagare. DNA-metylering innebär att kemiska förändringar, så kallade metylgrupper, sätter sig på generna vilket påverkar deras funktion. De hittade sammanlagt 4.465 ställen med DNA-metyleringar som var specifika för de fyra undergrupperna med typ 2-diabetes.

Epigenetiska skillnader mellan olika grupper med typ 2-diabetes

  • SIDD (Severe insulin-deficient diabetes):
    SIDD karaktäriseras av insjuknande i relativt låg ålder, försämrad insulinproduktion, måttlig övervikt och dålig blodsockerkontroll. Gruppen hade DNA-metyleringar på 56 ställen i arvsmassan som var unika för gruppen. Epigenetiska markörer kopplade till patientgruppen kunde förutspå en minskad risk för att utveckla hjärtinfarkt och stroke.
  • SIRD (Severe insulin-resistant diabetes):
    Gruppen omfattar personer som insjuknar vid relativt hög ålder och som har problem med fetma och allvarlig insulinresistens. Patientgruppen hade DNA-metyleringar på 74 ställen i arvsmassan som var unika för gruppen. Epigenetiska markörer kopplade till gruppen kunde förutsäga ökad risk att få hjärtinfarkt, stroke och njursjukdom.
  • MOD (Mild obesity-related diabetes): Omfattar kraftigt överviktiga patienter som insjuknar vid relativt ung ålder och som har ett relativt lindrigt sjukdomsförlopp. Subgruppen hade DNA-metyleringar på 4.135 ställen som var specifika för gruppen. Epigenetiska markörer kopplade till patientgruppen kunde förutspå minskad risk att utveckla hjärtinfarkt och stroke och njursjukdom.
  • MARD (Mild age-related diabetes): Den största gruppen som samlar de äldsta patienterna med relativt god blodsockerkontroll. Undergruppen hade DNA-metyleringar på 200 ställen som var specifika för gruppen. Epigenetiska markörer kopplade till undergruppen kunde förutsäga ökad risk att utveckla hjärtinfarkt, stroke och njursjukdom.

Fynden kunde användas för att utveckla en poängskala för att bedöma risken för att utveckla vanliga komplikationer vid typ 2-diabetes. Epigenetiska markörer kopplade till två av patientgrupperna kunde förutspå ökad risk för att utveckla hjärtinfarkt, stroke samt njursjukdom.  

– Hjärtinfarkt och stroke är de vanligaste dödsorsakerna hos patienter med typ 2-diabetes. Njursjukdom hos diabetespatienter leder till lidande för patienten och stora sjukvårdskostnader för samhället eftersom många behöver gå i dialys. En epigenetisk biomarkör som kan förutspå komplikationer i ett tidigt skede skulle ge sjukvården möjlighet att sätta in förebyggande åtgärder, säger Charlotte Ling.

Användbara biomarkörer

Forskarna behöver bekräfta resultaten i utländska befolkningsstudier. Det finns även planer på att studera DNA-metyleringar i vävnader som muskel, fett, lever och bukspottskörtel från de fyra undergrupperna med typ 2-diabetes. 
 
– Det är relativt enkelt att praktiskt utveckla en blodbaserad epigenetisk biomarkör. Samtidigt är det viktigt att noga studera hur bra en sådan biomarkör är på att förutse diabeteskomplikationer. Det är därför som vi följer upp våra resultat i andra befolkningsstudier. På lång sikt vill vi utveckla kliniskt användbara biomarkörer som kan förbättra den individanpassade vården för patienter med typ 2-diabetes. 

 

Publikation

Den vetenskapliga artikeln "Novel Subgroups of Type 2 Diabetes Display Different Epigenetic Patterns, Which Associate With Future Diabetic Complications", är publicerad i Diabetes Care, 24 maj 2022, https://doi.org/10.2337/dc21-2489

Studien har finansierats med stöd av European diabetes foundation (EFSD), Hjärt-Lungfonden, the Novo Nordisk foundation, Region Skåne (ALF), European Research Council (Paintbox), H2020-Marie Skłodowska-Curie grant (EpiHope), Vetenskapsrådet (EXODIAB: Excellence of diabetes research in Sweden), Stiftelsen för strategisk forskning (LUDC-IRC) och Svenska diabetesstiftelsen.
 

porträtt charlotte ling. foto.

Charlotte Ling, professor i diabetes och epigenetik vid Lunds universitet
 
Länk till Charlotte Lings profil i Lunds universitets forskningsportal
 

Sammanfattning av de viktigaste framstegen inom epigenetiken

Charlotte Ling har nyligen också publicerat en reviewartikel i Nature Reviews Endocrinology där hon tillsammans med forskarkollegorna Karl Bacos och Tina Rönn sammanfattar de viktigaste framstegen inom epigenetiken.
Läs mer här. Sammanfattning forskningsfältet epigenetik

Fakta: Epigenetik

Epigenetik betyder ”ovanpå genetiken” och handlar om modifieringar av arvsmassan som inte ändrar den genetiska koden. Epigenetiska modifieringar handlar istället om hur DNA:t läses av och när det uttrycks, det vill säga vilka gener som är på- eller avslagna och när.

Länk till mer fakta om epigenetik på webbplatsen Vetenskap & hälsa

Kort fakta om studien

Forskningsämne: Typ 2-diabetes, epigenetik
Forskningsområde: Klinisk forskning, epidemiologisk forskning

Typ av publicering: Peer review-granskad publikation
Studiedesign: Quantitative study
Experimentell undersökning: In vitro, in vivo 
Observationsstudie (epidemiologisk): Prospektiv, kohortstudie (Alla nya diabetiker i Skåne – Andis – och Alla nya diabetiker i Uppsala län – Andiu)
Antal grupper i studien: 4
Antal patienter i studien: 553 

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.