– Vi visar att det finns tydliga epigenetiska skillnader mellan olika grupper av patienter med typ 2-diabetes. De epigenetiska markörerna kan kopplas till vilken risk patienterna har att drabbas av vanliga komplikationer vid diabetes, som hjärtinfarkt, stroke och njursjukdom, säger Charlotte Ling, professor i diabetes och epigenetik vid Lunds universitet och huvudförfattare för studien som har publicerats i tidskriften Diabetes Care.
Njursjukdom hos diabetespatienter leder till lidande för patienten och stora sjukvårdskostnader för samhället eftersom många behöver gå i dialys. En epigenetisk biomarkör som kan förutspå komplikationer i ett tidigt skede skulle ge sjukvården möjlighet att sätta in förebyggande åtgärder.
År 2018 publicerade forskare vid Lunds universitets diabetescentrum (LUDC) en uppmärksammad studie som visar att det går att dela in typ 1-diabetes och typ 2-diabetes i fem undergrupper. I november 2021 publicerade samma forskare en studie som visar att det finns tydliga genetiska skillnader mellan de fyra undergrupperna av typ 2-diabetes, vilket tyder på att det finns olika orsaker bakom sjukdomen.
Länkar till artiklar om de två tidigare studierna:
- 2018 Paradigmskifte i diagnostiseringen av diabetessjukdomarna
- 2021 Ny studie visar på genetiska skillnader mellan olika former av typ 2-diabetes
Nu visar forskaren Charlotte Ling och hennes kollegor att det även finns epigenetiska skillnader mellan de fyra undergrupperna med typ 2-diabetes. Dessa epigenetiska markörer kan utvecklas för att förutse vanliga komplikationer vid typ 2-diabetes och sätta in individanpassad vård och behandling.
– Dagens sjukvård behandlar typ 2-diabetes på ungefär samma sätt samtidigt som alltmer forskning tyder på att dessa patienter behöver individanpassad vård och behandling. Våra fynd ger ytterligare stöd för att det är kliniskt relevant att dela in patienter med typ 2-diabetes i undergrupper för individanpassad behandling, säger Charlotte Ling.
Studien har gjorts på sammanlagt 553 nydiagnostiserade personer med typ 2-diabetes som ingår i två befolkningsstudier i Sverige. Forskarna mätte så kallade DNA-metyleringar i blodet på 800.000 ställen i arvsmassan hos samtliga deltagare. DNA-metylering innebär att kemiska förändringar, så kallade metylgrupper, sätter sig på generna vilket påverkar deras funktion. De hittade sammanlagt 4.465 ställen med DNA-metyleringar som var specifika för de fyra undergrupperna med typ 2-diabetes.