Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Återknyt kontakten med naturen – forskarens tre bästa tips

Johan Kjellberg Jensen i en park. Foto.
Urbanekologen Johan Kjellberg Jensen ger tre forskningsunderbyggda tips på hur man kan stärka sina band till naturen. Bild: Lunds universitet.

Den 22 maj är det Biologiska mångfaldens dag och naturen – eller kanske snarare hotet mot den – uppmärksammas på många håll. Men det är inte bara artrikedomen som minskar, utan även våra upplevelser av naturen, enligt forskningen. Men det finns sätt att motverka det.

Naturkontakt har blivit alltmer sällsynt i takt med att samhället rört sig bort från naturen i högre utsträckning. Fenomenet kallas för upplevelsernas utdöende, eller the extinction of experiences, och kan ha stora konsekvenser både för bevarandet av biologisk mångfald – och för vår hälsa. 

Att den biologiska mångfalden kan påverkas negativt beror på att vår vilja att bevara och skydda naturen påverkas av vår förståelse för och relation till den. Studier har visat att en starkare känsla av kontakt med naturen leder till mer engagemang. På samma sätt så kan en negativ relation till naturen, till exempel att man upplever djur som äckliga eller farliga, leda till att man istället stöttar mer miljöfientliga policys och beteenden. 

En pusselbit i bevarandet av biologisk mångfald

– Därför är våra upplevelser av natur, och i förlängningen vår relation till den, en avgörande pusselbit i att skydda den biologiska mångfalden, säger Johan Kjellberg Jensen, forskare i urbanekologi vid Lunds universitet, som forskat på naturrelationer, bland annat i Tokyo. 

Att naturupplevelser blivit ovanligare får effekt inte minst på barnen. 

–  Upplevelser under barndomen är särskilt viktiga för att senare i livet ha en positiv relation till naturen. Att tidigt väcka barns nyfikenhet på naturen har därför stor betydelse, säger han.

Flera positiva hälsoeffekter

En positiv naturrelation har även stor betydelse för vår hälsa, enligt forskningen. Tillgång till natur gör att vi rör oss mer utomhus, att immunfunktionen hos barn förbättras och att risken att insjukna i flera sjukdomar, till exempel hjärt-kärlsjukdomar, minskar. Att se eller på annat sätt uppleva natur sänker också vår stressnivå och ökar vårt mentala välmående. 

– Därför är frågan om våra naturrelationer större än bara bevarande, den är även kopplad till folkhälsa och därmed en värdefull resurs, inte minst för barn, säger Johan Kjellberg Jensen. 

Lagom till Biologiska mångfaldens dag ger Johan Kjellberg Jensen tre forskningsunderbyggda tips på hur man kan motverka upplevelsernas utdöende och stärka sina band till naturen. 

  • Spendera tid i naturen – helst tillsammans med andra

    Det här är den viktigaste punkten och ingen naturaktivitet är nödvändigtvis bättre än någon annan – vilka naturupplevelser som är betydelsefulla varierar från person till person. Däremot visar forskning att den sociala kontexten som omgärdar naturupplevelsen är viktig, inte minst för barn, om man vill att banden till naturen ska stärkas. Kanske har du möjlighet att vara en naturförebild för en ung människa i din närhet och tända gnistan som kan leda till ett naturengagemang?

  • Engagera dig i att skydda naturen där du bor

    Att känna ett förvaltarskap och ansvar för arter som finns nära där vi bor och rör oss kan vara en väldigt stark drivkraft för ett naturengagemang. Det kan handla om allt från att mata fåglar, sköta om en äng eller på annat sätt understödja arterna som finns nära oss i vår vardag. Detta är minst lika viktigt i städer som ute på landet. 

  • Lär dig mer om arter och motverka artblindhet

    Enligt forskningen är artkunskap kopplad till en positiv naturrelation och i förlängningen en vilja att skydda den biologiska mångfalden. Motsatsen är artblindhet – att vi inte längre kan urskilja arter och därmed kanske varken märker eller bryr oss om de försvinner – något som kopplar till upplevelsernas utdöende. För att motverka detta kan man lära sig mer om naturen och att känna igen arter. Till sin hjälp kan man ta appar, exempelvis Merlin, som kan identifiera fåglar via deras sång. Appen är universitetsutvecklad och bidrar till medborgarforskning. Man kan också rapportera in artfynd till Artportalen som är en svensk, öppen resurs för biologisk mångfald – där kan man också se vilka arter andra sett i ens närområde. 

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.