Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Sveriges första nationella medborgarråd om klimatet

Illustration klimatmedborgarråd
Deltagarna i medborgarrådet kommer att diskutera, lära av varandra och ta ställning till olika argument i klimatfrågor. Foto: Antenna/Unsplash

Under våren samlas 60 slumpvist utvalda svenskar för att diskutera klimatpolitik. Gruppen speglar samhället och uppdraget är att föreslå åtgärder för att minska utsläppen i linje med Parisavtalet. Medborgarrådet är en del av ett stort forskningsprojekt om rättvis klimatomställning.

Från Lunds universitet deltar forskaren Roger Hildingsson i planeringen av medborgarrådet. Som statsvetare ser han det som ett viktigt demokratiexperiment som kan vitalisera den klimatpolitiska debatten. Vad händer när man samlar ett tvärsnitt av befolkningen och ger dem tid att sätta sig in i, diskutera och reflektera kring svåra politiska frågor? Uppgiften är att hitta möjliga vägar för Sverige att leva upp till Parisavtalets mål. Hur kan vi snabba på klimatomställningen på sätt som når bred acceptans?

Vi vill fördjupa samhällsdebatten och hitta sätt för människor att mötas bortanför kommentarsfältskrig. Hur kan vi få till mer informerade och nyanserade samtal om klimatpolitiken? Vi tror att medborgarrådet kan fungera som ett intressant komplement till den representativa demokratin, säger han.

Kunskap som bas för diskussionen

Erfarenheter från liknande råd i andra länder har visat att blandade grupper som får tillräckligt med tid och tillgång till kunskapsbaserad information kan ha givande diskussioner och komma fram till välformulerade rekommendationer. För att deltagarna i rådet ska få en djupare förståelse för klimatfrågor kommer flertalet experter presentera kunskapsläget och vara tillgängliga för frågor. En av dem är Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap på Lunds universitet. 

Min medverkan handlar om vad det är som händer med klimatet, vad det beror på, hur vi kan veta det, och hur framtiden kan bli. Det bygger på kunskap om klimatmätningar, klimatmodeller och hur klimatet har varierat tidigare. Även begreppet kolbudget kommer upp, att det finns en gräns för hur stora utsläppen kan bli innan vi går över en viss uppvärmningsnivå som exempelvis 1,5 eller 2 grader, säger han.

Hur ser du på vikten av kunskap för att kunna föreslå åtgärder för att hantera klimatförändringen?
– Kunskap är grundläggande för att komma fram till hur allvarlig klimatfrågan är och som underlag för att ta fram lösningar. Det behövs givetvis kunskap från olika områden, naturvetenskap allena räcker inte. 

Lärande och förändring

Forskarna kommer att följa om och hur deltagarnas inställning till klimatfrågor utvecklas under projektets gång. Deltagarna har svarat på enkäter inför sin medverkan och dessa kommer att följas upp när rådet avslutat sin insats. Forskarna kommer också göra observationsstudier under tiden rådet är verksamt.

Vi vill undersöka om deltagandet i medborgarrådet leder till lärande och om deltagarna ändrar uppfattning och inställning i olika frågor, säger Roger Hildingsson. 

Mer om klimatmedborgarrådet:

Medborgarråd om klimatet arrangeras på initiativ av det transdisciplinära forskningsprogrammet Fairtrans, som drivs av Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet och Högskolan i Gävle. I programmet ingår även Lunds universitet, Uppsala universitet och IVL Svenska Miljöinstitutet, samt mer än 20 organisationer, merparten från civilsamhället. Fairtrans finansieras av Mistra och Formas.
Läs mer (nytt fönster) 

 

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.