– Paradoxalt nog finns det idag en bild av kulturarv som något fixerat och fast, även om rörelse och migration i större utsträckning har börjat ses som en del av dagens kulturarv, säger Lizette Gradén, forskare i etnologi vid Lunds universitet och koordinator för samverkansinitiativet Kulturarv, migration och mobilitet i ett öppet demokratiskt samhälle.
Ofta förknippas kulturarv med företeelser av kulturhistoriskt värde; materiella ting som föremål, byggnader och monument, eller immateriella uttryck som musik, traditioner eller mat från en konkret plats.
Nya möjligheter
Inom samverkansinitiativet ses kulturarv som en möjlighet att identifiera hur olika aktörer fyller begreppet med kulturell mening relaterat till migration och mobilitet. Vad som betraktas som kulturarv kan därmed omförhandlas och förändra sig över tid.
Initiativet tar sin utgångspunkt i regeringens proposition från 2017 “Kulturarvspolitik för ett Sverige som håller ihop” - en text som beskriver kulturarvsområdets framväxt i Sverige och som identifierar en rad samhällsförändringar som gjort att kulturarvsfrågorna blivit mer angelägna än tidigare. En av samhällsutmaningarna är migration.
– Migrationen gör att kulturarvens roll i samhället förändras. Och det ställer krav på att universitet och andra aktörer måste utforska kulturarv utifrån rörelse och förflyttning, säger Lizette Gradén.
Mångfacetterad bild
Samverkansinitiativet samlar forskare från Lunds universitet och personal verksamma vid Regionmuseet i Kristianstad, Kulturen i Lund och Rörelsernas museum i Malmö. Utöver dessa aktörer arbetar samverkansinitiativet även med era kulturinstitutioner i USA – där synen på kulturarv är mer dynamisk än i Sverige, och den kulturpolitiska förhandlingen är ständigt närvarande. Olika gruppers kulturarv får utrymme, och det är t. ex. vanligt att etniska grupper i USA skapar sina egna museer och mötesplatser. Samtidigt är det etniska kulturarvet starkt kopplat till den amerikanska nationstillhörigheten och blir på så vis en del av det gemensamma arvet. Det blir en mångfacetterad bild.
– Vi vet alla att migration inte är en ny företeelse, men under de senaste åren har idén om fri rörlighet inom Europa ställts på sin spets. I Sverige har många vittnat om att det kan vara svårt att få vara både svensk och invandrare, att ha möjlighet att identifiera sig med olika grupper samtidigt. Ens erfarenheter och kulturarv blir inte en byggsten i det gemensamma nya på samma sätt som i USA, säger Lizette Gradén.
Mjuk makt
Hon säger att en diskussion om vad kulturarv är och kan vara är extra viktig eftersom kulturarv kan liknas vid en mjuk makt. De aktörer som får definiera kulturarvet och vad som är värt att bevara, påverkar också hur vi kommer att leva i framtiden. Därför behövs diskussioner om den roll kulturarv kan spela som kraft för förståelse och möten.
Stor samhällsrelevans
Diskussionen har en stor samhällsrelevans, menar Lizette Gradén, eftersom samhället idag präglas av en omfattande migration över nationsgränserna och mobilitet inom gränser. Samtidigt ökar stödet för partier med nationalistiska tendenser i Sverige och Europa. Partier som ofta värnar om vad de identifierar som det egna landets kulturarv och som är rädda för att traditioner och sedvänjor ska gå förlorade.
– Men kulturarvskapande har alltid handlat om att välja och välja bort. Ta folkdräkter till exempel, när museerna började samla in dem på 1800-talet valdes oftast de naste och mest praktfulla ut och det är dessa samlingar som vi idag förknippar med ett textilt kulturarv, säger Lizette Gradén.
Immateriella kulturarvet
Samverkansinitiativet kommer bland annat att arbeta med det immateriella kulturarvet, som ibland samlar människor på andra sätt än det materiella kan göra. Museerna i samverkansinitiativet vittnar om att många nyanlända kanske inte har så många kulturella ägodelar med sig, speciellt om de har ytt från krigshärdar. Lundaforskarna kommer att arbeta tillsammans med museerna i regionen för att stödja dem i deras arbete.
– Kulturarv kan bli en mötesplats för att lyfta fram likheter likväl som olikheter. Människor kan samlas kring svåra upplevelser av förlust med också positiva aspekter som en gemensam passion för t. ex. musik, teater, smaker, matlagning, konst eller andra gestaltningar. Och genom det starta en större diskussion kring mångfacetterade och delade kulturarv – och hur de bevaras och blir relevanta för framtida generationer, avslutar Lizette Gradén.