En litteraturstudie om scapula dyskinesi vid subacromialt impingement, gelnhohumeral instabilitet och GIRD

Författare

Christopher Alvengrip
Staffan Nordén

Summary, in Swedish

Bakgrund: Axelsmärta är vanligt förekommande och är den andra vanligaste orsaken till besök hos distriktsläkare. Faktorer som kan bidra till axelsmärta är statiskt arbete, arbete med armarna ovanför axelhöjd, repetitivt arbete, muskelbelastning samt psykosociala faktorer. För att möjliggöra optimal rörlighet i glenohumeralleden är det viktigt att scapula rör sig på ett korrekt sätt.
Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på hur scapulas rörelsemönster och positionering påverkas vid subacromialt impingement, GIRD och glenohumeral instabilitet. Syftet var även att ta reda på hur rehabilitering av scapula dyskinesi beskrivs i vetenskaplig litteratur.
Metod: Databasen som använts är LUB Search och de artiklar som valts ut är från 2006 och framåt.
Resultat: Individer med subacromialt impingement hade en minskad uppåtrotation samt utåtrotation av scapula. Hos individer med GIRD observerades en minskad uppåtrotation, ökad protraktion samt en anterior tippning av scapula. Individer med multidirektionell instabilitet hade en minskad uppåtrotation samt en ökad inåtrotation av scapula. Inga skillnader i scapulas rörelsemönster sågs vid anterior glenohumeral instabilitet. Individer med scapula dyskinesi visar en större aktivering i övre m. Trapezius samt en minskad aktivitet i nedre m. Trapezius och m. Serratus Anterior.
Konklusion: Kliniskt bör varje patient med subacromialt impingement genomgå en noggrann undersökning av scapulas rörlighet. Studiernas resultat gällande GIRD är inte helt konsekventa och mer forskning krävs. Vid rehabiliteringen av scapula dyskinesi bör övningar utföras med syfte att stärka nedre m. Trapezius samt m. Serratus Anterior samtidigt som aktiveringen av övre m. Trapezius minimeras.

Avdelning/ar