Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Nytt blodprov upptäcker Alzheimers sjukdom lika exakt som dyra och komplicerade metoder

Alzheimers sjukdom är svårdiagnosticerad vilket kan försvåra möjligheten att ge bästa möjliga behandling och vård. I en internationell studie som nu publiceras i den ansedda tidskriften JAMA beskriver forskare ett nytt blodprov som upptäcker Alzheimers sjukdom redan innan de första symtomen utvecklats och har samma tillförlitlighet som dyra, komplicerade och mer svårtillgängliga metoder. Forskarna har hopp om att den nya metoden snart kan användas i vården.
Foto på blodprov.

Den internationella studien är ett samarbete med forskare från Lunds universitet, Göteborgs universitet, Harvard Medical School (USA) och Grupo de Neurociencias de Antioquia från Universidad de Antioquia (Colombia), Banner Alzheimer’s Institute (USA) och företaget Eli Lilly (USA).

Beta-amyloid och tau är två viktiga markörer kopplade till Alzheimers sjukdom. Beta-amyloid bildar plack i hjärnan. Fosforylerat tau (P-tau) sprids senare i sjukdomsförloppet och koncentreras inne i hjärncellerna där det bildar nystan (fibriller), som påverkar nervcellernas funktioner i hjärnan så att bland annat minnet försämras.

I studien som är ledd från Lunds universitet har forskarna utvärderat ett blodprov som mäter en speciell variant av proteinet tau i blodet som heter fosforylerat tau217 (P-tau217). Forskarna fann att denna markör kan skilja Alzheimers sjukdom från andra demenssjukdomar med cirka 95 procents noggrannhet, vilket är betydligt mer träffsäkert än andra etablerade blodtester och lika bra som dyra och komplicerade metoder som PET-kamera och ryggvätskeprov. De kunde även se att P-tau217 ökar i blodet redan 20 år innan minnesbesvär har utvecklats, och att blodprovet med stor träffsäkerhet kan mäta mängden giftigt tau som ansamlats i hjärnan vid alzheimer.

I mars tidigare i år publicerade forskarna en studie i Nature Medicine där de visade att en annan blodmarkör (P-tau181) gav lovande resultat för att upptäcka alzheimer tidigt. Enligt forskarna visar resultaten från den aktuella studien att P-tau217 är betydligt bättre blodmarkör än P-tau181.

– Med detta enkla blodprov kan vi med hög säkerhet upptäcka personer som har Alzheimers sjukdom men ännu inte utvecklat demens. Blodprovet kan även användas i forskningssyfte för att utvärdera om nya terapier kan minska spridningen av tau vid sjukdomen, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare vid enheten för klinisk minnesforskning på Skånes universitetssjukhus, som har lett den internationella studien.

Han fortsätter;

– Resultaten visade att P-tau217 är betydligt bättre än P-tau181 och alla andra blodmarkörer, och till och med lika bra som mycket dyra och svårtillgängliga metoder som PET-kamera och ryggvätskeprov. Och även om vi gör ryggvätskeprov i Sverige är det relativt få länder där man gör detta i klinisk rutin.

Betydelse för behandlingsstudier

Alzheimers sjukdom uppstår cirka 20 år innan symtom blir tydliga. I dag kan sjukdomen diagnosticeras med hög säkerhet med avancerade och kostsamma metoder som PET-kamera eller ryggvätskeprover, vilka endast är tillgänglig i viss specialistvård. Att hitta biomarkörer i blod som enkelt kan användas i primärvården för att ställa en säkrare diagnos gör det lättare för personer med alzheimer att få rätt symtomlindrande behandling och omvårdnad. Oskar Hansson menar att en tidig diagnos dessutom ökar möjligheten för att i framtida behandlingsstudier rekrytera rätt individer.

– Eftersom testet gör det möjligt att tidigt diagnosticera Alzheimers sjukdom – redan innan demensstadiet – har det stor betydelse för kliniska prövningar där man utvärderar nya terapier som kan stoppa eller bromsa sjukdomsprocessen i de tidiga sjukdomsstadierna innan stora delar av hjärnan drabbats, säger Oskar Hansson.

Med tanke på att blodprov är kostnadseffektivt och enkelt att ta tror forskarna att p-tau217 kan vara en mycket mer användbar diagnostikmetod än de som finns idag. Sebastian Palmqvist, docent på enheten för klinisk minnesforskning vid Lunds universitet och läkare vid Skånes universitetssjukhus, och som varit med och drivit studien, betonar dock att innan provet kan användas inom primärvården måste studier göras just där, och en sådan studie pågår redan i Skåne.

– Jag tror att studiens resultat helt kan ändra förutsättningarna för alzheimervården, och hoppas att detta test snart kan användas inom primärvården för att förbättra diagnos och behandling, säger Sebastian Palmqvist.

Studien är finansierad med stöd av bland andra Vetenskapsrådet, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse, Hjärnfonden, Alzheimerfonden, National Institutes of Health (NIH), Parkinsonfonden, Skånes universitetssjukhus med SUS fonder och stiftelser samt ALF-medel.

Publikation i JAMA

“Discriminative accuracy of plasma phospho-tau217 for Alzheimer disease vs other neurodegenerative disorders” Sebastian Palmqvist, Shorena Janelidze, Yakeel T. Quiroz, Henrik Zetterberg, Francisco Lopera, Erik Stomrud, Yi Su, Yinghua Chen, Geidy E. Serrano, Antoine Leuzy, Niklas Mattsson-Carlgren, Olof Strandberg, Ruben Smith, Andres Villegas, Diego Sepulveda-Falla, Xiyun Chai, Nicholas K. Proctor, Thomas G. Beach, Kaj Blennow, Jeffrey L. Dage, Eric M. Reiman och Oskar Hansson.

Kategorier

KORTFAKTA STUDIEN

Klinisk forskning

Forskarinitierad studie

Kvantitativ studie. Tvärsnittsstudie med tre olika kohorter i Sverige, USA och Colombia. Friska frivilliga, fall-kontrollstudie. Totalt 1 402 individer.

Så gjorde forskarna

I studien ingick 1 402 personer från Sverige, USA och Colombia. Bland deltagarna fanns de med preklinisk alzheimer, det vill säga alzheimer som ännu inte har utvecklat några symtom, men även de som hade tydliga minnessvårigheter och demens. Försöksdeltagarnas minnesfunktioner undersöktes, mängden tau i hjärnan avbildades med PET-kamera, och blodprover och ryggvätskeprover analyserades för P-tau217 och andra relevanta markörer. I en subgrupp kartlades även mängden tau i hjärnan hos personer som donerat sina hjärnor efter döden. Resultaten visade att det nya testet är betydligt bättre och har högre träffsäkerhet än andra blodbaserade tester som P-tau181, neurofilament light (NFL) och beta-amyloid.

FAKTA ALZHEIMER

Omkring 100 000 personer i Sverige har i dag Alzheimers sjukdom och ungefär 20 miljoner människor i världen är drabbade. Varje år insjuknar cirka 20 000–25 000 svenskar i någon form av demenssjukdom och Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen.

Oskar Hansson och Sebastian Palmqvist

 -

Oskar Hansson som har lett studien från Sverige och Lunds universitet presenterar mer detaljerade resultat från studien vid Alzheimers Association International Conference (AAIC) den 28 juli, samma dag som studien publiceras i JAMA. Foto: Björn Hansson

Senaste nyheter

2020-07-30

Vårt förhistoriska arv på väg att raderas ut

Vårt förhistoriska arv på väg att raderas ut
2020-07-28

Nytt blodprov upptäcker Alzheimers sjukdom lika exakt som dyra och komplicerade metoder

Nytt blodprov upptäcker Alzheimers sjukdom lika exakt som dyra och komplicerade metoder
2020-07-23

Antiviral metod mot herpes banar väg för bekämpning av obotliga virusinfektioner

Antiviral metod mot herpes banar väg för bekämpning av obotliga virusinfektioner
2020-07-16

Röntgen vid MAX IV undersöker framtida nanoelektronik

Röntgen vid MAX IV undersöker framtida nanoelektronik
2020-07-16

Okänd blodbroms bakom världens mest sällsynta blodgrupp

Okänd blodbroms bakom världens mest sällsynta blodgrupp

Intresserad av forskning och samhälle? Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen