Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Gästtyckaren om undervisningskvalitet som försvinner i ett åsiktsvakuum

God utbildning är en demokratisk rättighet; att skapa ett fritt och tillgängligt universitet borde ligga i allas intresse, skriver Henrietta Flodell, lundastudent och ny ordförande för Akademikerförbundet SSR:s Studentråd.

Henrietta Flodell

Precis som allas lika rätt till vård, skola och jobb, är det fria universitetet en grundpelare i den svenska demokratin. Det är ett påstående som ingen höjer på ögonbrynen åt, snarare skulle nog de flesta politiker i landet instämma. Enligt tidskriften The Economists demokratiindex rankas Sverige som det näst mest demokratiska landet i världen. Och ja, vi är bra på demokrati. Frågan är bara om vi inte blir lite hemmablinda ibland. För även om alla blivande studenter i Sverige har möjlighet att välja sin utbildning, så har inte alla en lika god utbildning.

Tanken om ett fritt och för alla tillgängligt universitet borde genomsyra alla aspekter av undervisningen. Det sker inte idag.

Varför?

Problemet är just att ingen höjer på ögonbrynen, och man vinner inga politiska poäng på att tycka som alla andra. Det utgör heller ingen vidare grund för klickvänliga nyhetsrubriker. Lunds universitets rektor Torbjörn von Schantz reflekterade i sin blogg över det faktum att trots att Visby under Almedalsveckan kryllade av politiker, så gapade stolarna tomma under seminariet ”Tänk om högskolan tvingas effektivisera bort undervisningen?”. I ett åsiktsvakuum försvinner frågan om kvaliteten på den akademiska undervisningen. Dödläget som råder i debatten är ett Moment 22.

Men visst finns det möjlighet att väcka opinionen! I Akademikerförbundet SSR:s Studentråd lyfter vi mångfaldsperspektivet och vikten av att bredda tillgängligheten på universiteten. Resursfördelningen till universitetens olika fakulteter är också ytterst ojämn, och speglar inte arbetsmarknadens behov.

Vi driver kravet på ökad undervisningstid vid de samhällsvetenskapliga utbildningarna, vilken är markant mindre än vid naturvetenskapliga eller tekniska. När institutionerna tvingas ställa orimligt höga krav på egen inlärning, missgynnas studenter som inte har med sig studievana eller stöd hemifrån.

Det moderna universitetet är i högsta grad en demokratisk angelägenhet. Som mina klasskamrater och vänner ofta säger: Det finns fler sätt att undervisa på än vid en whiteboardtavla och en föreläsningssal.

Det flödar av kreativa och nyskapande idéer om undervisning. De traskar över Lundagård just nu. Det som saknas är att någon politiker går på det där Almedalsseminariet om den hotade undervisningen – att de står där på grusplanen och lyssnar.

Henrietta Flodell

pol mag-student på tredje året

samt ny ordförande

i SSR:s Studentråd