Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Söner väljer lantbruk och fiske − döttrar väljer utbildning

Barn till lantbrukare och fiskare väljer i stor utsträckning samma yrke som sina föräldrar och syskon, men kvinnor väljer fortfarande bort yrkena. Detta visar en ny studie från AgriFood Economics Centre.

Ungefär 30 % av alla söner till lantbrukare väljer yrket och ännu fler provar på det i unga år. Motsvarande andel för fisket är runt 15 %. Familjekopplingen är viktig och kan förklara en stor del av barnens yrkesval. Samtidigt följer även den nya generationen gamla mönster; döttrar är klart underrepresenterade bland dem som väljer att bli lantbrukare och fiskare. Ungefär 10 % av döttrarna väljer lantbruk och nästan ingen väljer fiske.      

– Det är banden till familjen och gården som gör att många väljer att bli lantbrukare idag, säger Martin Nordin som är en av forskarna bakom studien. Sannolikheten att bli lantbrukare ökar avsevärt om föräldrar och syskon valt yrket. Däremot är det få kvinnor som tar steget.

Döttrarna väljer i istället att utbilda sig: över 50 procent av döttrarna väljer att gå vidare till en universitets- eller högskoleutbildning. Endast 30 procent av sönerna väljer en universitets- eller högskoleutbildning. Det finns en liknande skillnad inom fisket men den är något mindre.

– Skillnaden är större än för samhället i stort där ungefär 10 procent fler tjejer än killar väljer en universitets- eller högskoleutbildning, förklarar Martin Nordin

Starka familjekopplingar gör att det finns nya generationer som tar över även i tider med sämre framtidsutsikter. Men på lång sikt måste lönsamheten vara tillräckligt god för att ge en bra försörjning.  

– Vi vet att de som väljer att bli lantbrukare och fiskare tjänar betydligt mindre än om de valt andra yrken, säger Johan Blomquist som är medförfattare till studien. Detta påverkar naturligtvis viljan att ge sig in i yrket negativt, vilket vi också visar i studien.

AgriFood Economics Centre är ett samarbete mellan Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet.

 

Läs studien här: http://www.agrifood.se/publication.aspx?fKeyID=1838

Kategorier
Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!
I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.