Det är en vanlig tisdag förmiddag på Sallerupsskolan i Eslöv. Eller kanske inte helt vanlig för från ett av klassrummen hörs en tjutande siren, sen blir det knäpptyst, en mansröst ropar och därefter skrattande barn. Där pågår en föreställning som handlar om fake news och konspirationsteorier, ”Sluta ljug”, av dramatikern Klas Abrahamsson. Längst fram i klassrummet är det tre skådespelare som tagit lärarens plats och det här är en ”experimentklass” får vi veta av kognitionsforskaren Magnus Haake. I rummet intill finns professor Agneta Gulz tillsammans med en ”kontrollklass” som ännu inte sett föreställningen.
Vässa deras källtillit
Hur teaterföreställningen tillsammans med korta filmer och gruppdiskussioner kommer att påverka barnens förmåga att skilja mellan fakta och åsikt och vässa deras källtillit, är en viktig fråga i forskningsprojektet.
– Vi är ju inte sakkunniga, men vill hjälpa unga att bättre förstå vad forskning är och vad man kan lita på genom att synliggöra det på scen, säger pedagog Lisa Petri från Teater Sagohuset som ingår i projektet.
Vi gläntar på dörren till experimentklassen och ser skådespelare Ola Citron frenetiskt hamra ihop flera pusselbitar som inte riktigt passar tillsammans. Han illustrerar hur en konspirationsteori växer fram.
– Man tar några fakta här, några rykten där och foton från olika sammanhang så tycker man sig se en konspiration och bankar ihop den.
Bidrar till samhällsnyttan
Forskarna menar att de med sitt erbjudande till skolan bidrar till samhällsnyttan. De hjälper lärarna att få fram ett material som de kan använda för att lägga en grund för att fler individer på sikt ska kunna fatta välinformerade beslut och löpa minskad risk för att vilseledas eller luras.
– På samhällsnivå är det demokratin som behöver värnas, säger Agneta Gulz.
Själva projektet startade för ett drygt år sedan och det sorterar inom forskningstemat dataläskunnighet (data literacy). Magnus Haake säger att de vet en hel del om hur äldre klarar av att orientera sig i det stora och snabba flödet av information, inte minst i digital form, där vem som helst kan framföra vad som helst och nå spridning. Men hur barn klarar det är hittills ett oskrivet blad.
– Vi har stärkts i vår uppfattning att 10–11-åringar är en bra åldersgrupp att arbeta med. Inte så unga att de inte förstår och kan resonera, och inte så gamla att de är fullt uppslukade av identitetsbildande och strävan efter grupptillhörighet, säger Agneta Gulz som i övrigt inte vill dra några säkra slutsatser från projektet än.
Barnen ger forskarna feedback
Betty Tärning, forskare, och doktorand Eva-Maria Ternblad är på gång med att författa en vetenskaplig artikel om det som kommit fram hittills.
– Man ska varken underskatta eller överskatta den här åldersgruppen. De har många tankar, säger Betty Tärning.
Och barnen ger även forskarna viss feedback. Agneta Gulz berättar att de får kritik för att de använder onödigt svåra ord.
– Varför prata om acne när man kan säga finnar?
Forskarna tillsammans med teaterpedagog Lisa Petri och skådespelarna har varit ute i mellanstadieklasser i Lund, Staffanstorp och Eslöv sedan april i år, och de har ett par skolor kvar. De tycker att det är unikt och intressant att arbeta i gränslandet mellan scenkonst, pedagogik och forskning.
– Men det är viktigt att behålla sin professionalism. Det finns en risk att man blir lite för imponerade av varandra och gärna vill vara till lags, säger Magnus Haake.
Teater Sagohuset stöds ekonomiskt av Postkodstiftelsen i projektet och forskarna av LU Innovation.
