Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Diskriminering försämrar arbetsmiljön för personer med utländsk bakgrund

Spelpjäser
Ny studie visar på diskriminering i arbetslivet som baseras på etnisk tillhörighet, hudfärg eller religion.

Personer med ursprung i Mellanöstern och Afrika är särskilt utsatta för diskriminering och trakasserier i arbetslivet. Denna utsatthet kan leda till minoritetsstress, vilket i sin tur riskerar att orsaka långvarig psykisk ohälsa. Detta menar Martin Wolgast och Sima Nurali Wolgast, psykologiforskare vid Lunds universitet, i en ny rapport.

Studien, som gjordes på uppdrag av Myndigheten för arbetsmiljökunskapsynliggör diskriminering i arbetslivet som baseras på etnisk tillhörighet, hudfärg eller religionSärskilt drabbade är personer med rötter från Afrika och Mellanöstern. Även personer med annan religion än kristendom, framför allt muslimer, rapporterade oftare om  socialt utanförskap och större utsatthet för trakasserier på jobbet.

Är det några specifika situationer där de utsatta blir särskilt diskriminerade och upplever minoritetsstress?

– Det kan röra sig om allt från att känna att man inte blir respekterad och lyssnad på, till rena trakasserier då man blir kallad för nedsättande kommentarer och liknande. En del uppgav att de också upplever att de ständigt måste bevisa sin kompetens eller att de blir tilldelade arbetsuppgifter som ingen annan vill ha. Flera vittnar om en inneboende stress kring att deras utbildningsgrad inte matchar de jobb de får, och att deras tidigare kunskaper då inte tillvaratas, säger Martin Wolgast.

Har ni kunnat se några skillnader vad gäller män och kvinnor eller vilken typ av arbetsplats det rör sig om? 

– Ja, i undersökningen analyserade vi även resultaten utifrån kön och utbildningsnivå. Här fann vi exempelvis att personer med bakgrund i Afrika och Mellanöstern utan högskoleutbildning rapporterade särskilt höga nivåer av fysiskt krävande arbetsmoment och mest utsatthet för arbetsplatsmobbning. Vi fann också att kvinnor med bakgrund i Afrika och Mellanöstern upplever de högsta nivåerna av arbetsrelaterade krav och minst stöd från ledning och arbetskamrater, vilket pekar på en särskilt hög grad av utsatthet i denna grupp, säger Martin Wolgast.

Få anmäler

Antalet personer som anmäler diskriminering på arbetsplatsen är lågt. Av de som uppgett att de blivit negativt särbehandlade hade fler än hälften avstått från att ta upp problemen internt eller med sitt fackombud. Anledningarna till detta varierar. 
– Det kan handla om rädsla att förvärra situationen eller att inte vilja vara till besvär och skapa dålig stämning på arbetsplatsen. Andra angav att de inte anmälde för att de betvivlade att det skulle få någon effekt, säger Martin Wolgast och tillägger att beteendet är en naturlig konsekvens om man inte känner sig lyssnad på av sina chefer och kollegor. 

Långsiktigt ledningsansvar 

För att komma till bukt med problemen måste det ske ett långsiktigt och omfattande, systematiskt arbete som spänner över hela organisation, menar forskarna.
– Man ska akta sig från att använda metoder som är som snabbt brinnande tomtebloss. Snarare än quickfixes som en workshop här och en föreläsning där, behövs det större, medvetandehöjande insatser som går igenom organisationers alla lager.  Tidigare studier har även visat att ledningens engagemang i dessa frågor är avgörande om man ska lyckas. Personer i ledningspositioner behöver aktivt engagera sig och visa sina anställda att det är frågor som organisationen tar på största allvar, och berör alla.

Men man ska också komma ihåg att problemet med minoritetsstress är strukturellt, och speglar både hur arbetslivet och samhället ser ut i stort. Vi måste jobba på flera plan för att minska diskrimineringen på våra arbetsplatser, säger Martin Wolgast.

 

Om rapporten

Rapporten Arbetsrelaterad stress och ohälsa – om samband mellan utsatthet och etnisk tillhörighet, hudfärg och religion är framtagen Martin Wolgast och Sima Nurali Wolgast från Institutionen för Psykologi vid Lunds universitet på uppdrag från Myndigheten för arbetsmiljökunskap och regeringen.
Rapporten, som är i fyra delar, ger tillsammans  en samstämmig bild av situationen.
Del 1: En litteraturstudie som baseras på svensk och internationell forskning samt rapporter och underlag från andra myndigheter. 
Del 2: Enkäter som 2864 personer i åldern 18-65 år besvarat. Personerna som svarat kommer från olika delar av världen, inklusive Sverige.
Del 3: Enskilda intervjuer med representanter från civilsamhällesorganisationer, fackförbund, arbetsgivarorganisationer och konsulter som arbetar med att förebygga diskriminering.
Del 4: Innehåller slutsatser och rekommendationer

Ladda ner rapporten här

 

Om minoritetsstress

Att som del av en minoritetsgrupp vara utsatt, eller behöva vara på sin vakt och beredd på att bli utsatt eller ifrågasatt, kan leda en psykisk stress. Det är den stressen som av forskare kallas minoritetsstress. 

Om minoritetsstress – Forum för Levande historia

Om nyhetsbrevet Apropå

Den här artikeln är publicerad i nyhetsbrevet Apropå från Lunds universitet. Där kommenterar några av universitetets 5 000 forskare aktuella samhällshändelser samt belyser viktiga, och ibland bortglömda, frågor.

Innehållet i artikeln är fritt att återpublicera i sin helhet, eller i delar, så länge källa anges.

Läs mer om nyhetsbrevet

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.