Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Hur mycket är Elon Musks karismatiska ledarskap värt?

Elon Musk och en planet. Foto.
Elon Musk – för stor för världen? Många skulle säkert föredra en mer blygsam ledarstil hos sin chef, tror organisationsforskaren Sverre Spoelstra. Foto: Pixabay/Tumisu

Ett miljardpaket till Teslas vd Elon Musk ogiltigförklarades i januari av en domare i delstaten Delaware i USA efter att en aktieägare utmanat paketet. Organisationsforskaren Sverre Spoelstra ser det som ett steg i rätt riktning.

Avtalet från 2018 om 56 miljarder dollar var tänkt att belöna Musk om Tesla presterade väl. Aktieägaren Richard Tornettas kritik riktade sig mot att paketet inte var nödvändigt för att motivera Musk då han redan ägde en betydande andel av Teslas aktier. Domaren Kathaleen McCormicks beslut att ogiltigförklara paketet innebär att Musk förlorar detta mycket lönsamma avtal.

I sitt beslut sa Kathaleen McCormick också att bolaget och dess styrelse kan ha ”svepts med av retoriken” kring en av världens mest kända VD:ar, skriver organisationsforskaren Sverre Spoelstra från Ekonomihögskolan vid Lunds universitet i The Conversation. 

Domaren kallade Tesla-ledningen ”stjärnögda” och påverkade av Musks ”superstar appeal”. Den tyske sociologen Max Weber (1864–1920) skulle kanske ha beskrivit hans ledarskapsstil som "karismatisk". 

Frälsaren som distraktion

Harvard-sociologen Rakesh Khurana har varnat för att den beundran som vissa karismatiska VD:ar åtnjuter som ”frälsare” distraherar oss från andra personers bidrag till ett visst företags framgång.

– De senaste åren har vi sett en slags återkomst för den karismatiske ledaren, från Trump till Elon Musk. Och det kan hänga ihop med att organisationer vill framstå som mänskliga, på samma sätt som folk vill se människan bakom till exempel ett företag, säger Sverre Spoelstra.

I en värld som är alltmer beroende av algoritmer har näringslivet dessutom blivit något avhumaniserat. Människor kanske längtar efter ledarskap med ett (super)mänskligt ansikte, menar Spoelstra.

Empatiska mänskliga ledare behövs

Inget av detta innebär dock att karismatiska ledare kommer att uppnå samma grad av dominans som de gjorde under 1980- och 90-talenOm den karismatiske ledaren gör comeback är det en återkomst på en mer överbefolkad scen, menar Sverre Spoelstra. De må vara populära i vissa kretsar, men det är också ledaren som förkämpe för mångfald, etik eller mänskliga relationer. 

– Det behövs fortfarande mänskliga ledare som har empati och reflektionsförmåga. Å andra sidan är det mycket möjligt att företag i framtiden kan göra ägaren superrik, enbart genom smarta automatiseringar och kanske helt utan anställda. Då blir det bara vd:n kvar, som en slags galjonsfigur. Bakom dem, finns företagsmaskinen, säger Sverre Spoelstra.

Även om karismatiska ledare får lejonparten av uppmärksamheten, skulle många av oss säkert föredra att ha en chef som är mindre grandios och mer blygsam i sin ledarstil, menar Sverre Spoelstra i sin artikel i The Conversation. Det kan vara någon som Mary Barra på General Motors eller Lars Fruergaard Jørgensen på det danska läkemedelsföretaget Novo Nordisk, exemplifierar han. 

– Eller så kan det vara en av de otaliga ledare vars namn inte dyker upp i media nästan varje dag. Kanske är den riktigt stora frågan den här: hur kan vi bäst moderera den enorma koncentrationen av makt som en del karismatiska ledare skaffat sig? Kanske är det så att ett litet miljard-löneavdrag kan vara ett steg i rätt riktning?

LU-forskare i The Conversation

The Conversation är en välbesökt plattform där forskare kan publicera sina fördjupningar och kommentarer kring aktuella ämnen och nyheter. Det är öppet och fritt att dela. The Conversation drivs utan vinst av universitet och forskningsfinansiärer. Samarbetet är ett sätt för universiteten att bidra med vetenskap och kunskap till samhället i dagens föränderliga medielandskap.

LU-forskare publicerar sig regelbundet i The Conversation. Här är de senaste publiceringarna, inklusive Sverre Spoelstras artikel om Elon Musk.

Kategorier

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.