Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Åldersanpassade förberedelser kan minska behovet av narkos för barn som strålbehandlas

Varje år strålbehandlas cirka 120 cancersjuka barn i Sverige och många av dem måste sövas för att genomgå behandling. Jenny Gårdling visar i sin doktorsavhandling att åldersanpassade förberedelser och rutiner kan minska behovet av narkos. Det innebär färre risker, minskad oro för barnet och föräldrarna och sänkta vårdkostnader.
nalle

– Det vi ser är att ålderanpassade, pedagogiska förberedelser och rutiner kan hjälpa barnen att vara vakna när de strålbehandlas. Det innebär färre risker, kortare sjukhusvistelse och gynnar både barnet, föräldrarna och sjukhuset säger Jenny Gårdling, röntgensjuksköterska och universitetsadjunkt vid Lunds universitet.
 
Under en strålbehandling måste barnet vara ensamt i behandlingsrummet och ligga helt stilla. Separerad från sina föräldrar, i en främmande miljö med teknisk utrustning kan skapa oro och göra det svårt för barnet att ligga stilla. Därför är det många barn som måste sövas genom behandlingen, som sker fem dagar i veckan, i 1-7 veckor och kan innefatta över 30 behandlingstillfällen per barn. En sövning innebär att barnet måste fasta i 6 timmar innan behandlingen påbörjas samt tillbringa mer tid på avdelningen efter behandlingen.
 
Att söva ett barn vid upprepade tillfällen kan få negativa effekter på barnets hälsa. Risker finns att luftvägar och cirkulation samt sömn och födointag påverkas negativt.
 
– I vår studie ser vi dessutom en större beteendemässig oro bland de barn som sövs. Även föräldrar till barn som sövs uttrycker en större oro jämfört med föräldrar till vakna barn, berättar Jenny Gårdling, som utvecklat och testat en intervention med åldersanpassade förberedelser och rutiner som kan hjälpa barnen att vara vakna när de behandlas.  

Jenny Gårdling. Foto: Åsa Hansdotter
Jenny Gårdling. Foto: Åsa Hansdotter

 
Förberedelserna och rutinerna utvecklades utifrån strålningssjuksköterskors och föräldrars erfarenheter av barnets vård och inkluderade en broschyr som beskriver strålbehandlingen, en sagobok om två barn som strålbehandlas och en dockmodell av strålningsapparaturen som barnet kunde leka med. Barnet fick också träffa strålningssjuksköterskan i ett tidigt skede och erbjöds ett studiebesök i behandlingsrummet för att bekanta sig med utrustningen och miljön. Under behandlingen kunde barnet lyssna på musik, en saga eller titta på film. Forskarna använde också ett så kallat trygghetssnöre som sammanbinder barnet med föräldrarna i väntrummet.   
 
– Barnet fick hålla i den ena änden av snöret i behandlingsrummet och föräldrarna i den andra änden ute i väntrummet, lite som att hålla i handen, förklarar Jenny Gårdling.
I studien deltog 33 cancersjuka barn i åldrarna 3-18 år, 17 barn i den grupp som fick ta del av interventionen med de åldersanpassade förberedelserna och 16 barn i en kontrollgrupp som forskarna jämförde med.
 
Trots att det inte framkom någon signifikant minskning av antalet barn som behövde sövas, kunde tre barn som först skulle sövas, fullfölja sina behandlingar vakna med hjälp av de åldersanpassade förberedelserna och rutinerna. Tillsammans hade dessa barn 73 behandlingar som kunde genomföras utan narkos och därmed med färre risker, samtidigt som vårdkostnaderna kunde sänkas med 385 002 kr.
 
Färre risker, kortare sjukhusvistelse och minskad oro bland både föräldrar och barn visar att det är viktigt att hitta metoder för att hjälpa barn att vara vakna när de strålbehandlas.
 
– I studien ser vi att åldersanpassade förberedelser och rutiner är betydelsefullt för både barn, föräldrar och sjukvårdspersonal och kan minska behovet av narkos vid strålbehandling, men det behövs ytterligare forskning och en större studie, säger Jenny Gårdling.

Studien har finansierats med hjälp av medel från Barncancerfonden.

Jon Ulvsgärd

 

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.

Kontakt

Jenny Gårdling, röntgensjuksköterska och universitetsadjunkt, Institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet.
jenny [dot] gardling [at] med [dot] lu [dot] se , mobil: 0707-422955

Avhandling Jenny Gårdling

Jenny Gårdling disputerade den 23 november med avhandlingen When children undergo radiotherapy. Exploring care, developing and testing preparation procedures

Huvudhandledare, Inger Kristensson Hallström, biträdande handledare, Erna Törnqvist och Marie Edwinson Månsson

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen