Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Algoritmer ökar flyktingars chanser till jobb

Minst 20 procent fler flyktingar i arbete efter tre månader. Det är prognosen efter att ett datorprogram börjat användas för att matcha flyktingar till nya hemorter i USA. Programmet är skapat av tre ledande universitet, i samarbete med en amerikansk frivilligorganisation. Nu hoppas professor Tommy Andersson, från Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, att programvaran Annie MOORE kan användas i Sverige.
Illustration av en databas. Foto: Mostphotos
Illustration av en databas. Foto: Mostphotos

Flyktingar ska bo där de har störst chans att få jobb och bli självförsörjande. Det var ett av budskapen när Mottagandeutredningen la fram sitt förslag till ny samordning av det svenska flyktingmottagandet tidigare i år.

Utredningen menade bland annat att Migrationsverket bör utveckla en modell för att matcha asylsökande med kommuner, utifrån individens utbildnings- och yrkesbakgrund. Den asylsökande skulle sedan flytta till den kommun där han eller hon har bäst möjligheter till arbete och etablering i samhället. ”Det finns i dagsläget ingen sådan modell för matchning”, skrev utredarna.

– Men nu finns det en sofistikerad modell för att matcha flyktingar och deras olika förutsättningar, med den kommun som passar dem bäst, både utifrån arbetstillfällen, boende, skolplatser och sjukvård, säger professor Tommy Andersson, nationalekonom från Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Tommy Andersson har tidigare bidragit till att utveckla revolutionerande system för njurtransplantationer i Skandinavien. Han är också aktiv i debatten inom skolval och argumenterar för att låta smarta algoritmer säkerställa att urvalet blir effektivt och rättssäkert.

– Jag har pratat med folk på Regeringskansliet och Migrationsverket om algoritmisk matchning förut och nu är det dags att de lyssnar. Vi ger gärna bort programmet gratis till organisationer runt om i världen. Sverige och Migrationsverket är välkomna att vara med.

Sparar tid åt handläggarna

Tommy Andersson och kollegan Alessandro Martinello från Lunds universitet arbetar i projektet tillsammans med forskare från University of Oxford och Worcester Polytechnic Institute. De har hjälpt den ideella organisationen HIAS i USA att placera ut flyktingar i de mest optimalt lämpliga delstaterna i landet. Målet är att minska den ofta stressade, manuella handläggningen och samtidigt ta reda på om matchningsförslagen som den egenutvecklade programvaran Annie MOORE ger, också kan öka flyktingarnas chanser till en lyckad etablering på arbetsmarknaden.

– Vi gav programmet till HIAS i maj och sedan dess har de kört skarpt med matchningen. Handläggarna rapporterar att de sparar tid på att slippa hantera enklare fall manuellt, och att de i stället kan koncentrera sig på mer komplicerade ärenden. Vi räknar med att datorns matchning kommer att göra att minst 20 procent fler av flyktingarna har ett jobb efter tre månader.

Forskarnas beräkningar grundar sig på data från 2010–2016, som används för att träna programmet att göra en förutsägelse för 2017. HIAS är årligen ansvariga för 4–5 procent av alla flyktingar som kommer till USA. Förra året innebar det strax över 2 000 personer. Av dessa saknade 496 personer anhöriga i USA och placerades därför av HIAS. 167 av de placerade fick någon form av anställning. Men om Annie MOORE hade använts, skulle minst 200 stycken ha hittat jobb. Potential finns alltså att öka anställningsgraden med 20 procent, eller ända upp till 37 procent, beroende på vilka krav som ställs.

– I USA hanterar organisationerna tusentals fall varje vecka, vilket gör att handläggarna saknar tid att tänka på var och varför de placerar en flyktingfamilj. I samråd med HIAS valde vi att optimera programmet för jobb, eftersom att det har en enorm betydelse för integration. De som redan har familj i USA, hamnar automatiskt på samma ställe som dem. Men de som helt saknar nätverk vill vi placera där det är mest troligt att de får jobb. En träarbetare från Syrien ska inte hamna i öknen i söder, utan längre norrut. Handläggarna kan dessutom fortfarande självklart kan gå in och ändra placeringen om de inte instämmer i programmets rekommendationer.

Från hur många – till var och varför

Tommy Andersson förklarar att utfallet för den skarpa användningen av Annie inte kan utvärderas ännu eftersom forskarna har för lite data – bara en tremånadersperiod – och dessutom från den period då USA tog emot lägst antal flyktingar på många år. Uppföljning kan först göras när de har tillräckligt många observationer att gå på.

– Jag vill gärna få till en debatt om det här. Finns det någon modig person som vågar säga att ”nu kör vi”? Det finns så mycket att vinna, även om det mot förmodan inte skulle leda till jobb. Man frigör till exempel viktiga mänskliga resurser hos handläggarna. Nu vet vi att programvaran klarar av att göra matchningen i USA. Varför inte i Sverige? I Sverige har mycket av diskussionen handlat om hur många vi ska ta emot, inte var de ska bo och varför. Det här borde vara det naturliga andra steget i det samtalet.

I arbetet med Annie MOORE har forskarna byggt vidare på datadriven migrationsforskning av bland andra Kirk Bansak från Stanford University. Framtida utmaningar för Annie blir att även ta hänsyn till eventuella preferenser från flyktingarnas sida.

Läs hela forskningsrapporten (working paper) här

Projektet har finansierats av Ragnar Söderbergs stiftelse samt Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse.

Kontakt

Tommy Andersson, professor i nationalekonomi
Ekonomihögskolan vid Lunds universitet
Telefon: +46 (0)46 222 49 70
E-post: tommy [dot] andersson [at] nek [dot] lu [dot] se
Mer om Tommys forskning i Lunds universitets forskningsportal

Bilder

Pressfoton finns i Lunds universitets bildbank

Använd inloggningsinformationen som står på bildbankens startsida, sök sedan på ”Tommy Andersson”.

Kategorier

Kontakt

Tommy Andersson, professor i nationalekonomi
Ekonomihögskolan vid Lunds universitet
Telefon: +46 (0)46 222 49 70
E-post: tommy [dot] andersson [at] nek [dot] lu [dot] se
Mer om Tommys forskning i Lunds universitets forskningsportal

Louise Larsson, presskommunikatör
Telefon: 072-722 00 66
E-post: louise [dot] larsson [at] ehl [dot] lu [dot] se

Fakta: Annie MOORE

Året var 1892 och den irländska tonåringen Annie Moore blev den första invandraren att registreras vid den nyöppnade migrationsstationen på Ellis Island i New York. Nu har Annie fått ge namn till den nya programvaran för omplaceringar av asylsökande flyktingar från ett ankomstland till ett nytt värdland. Programmet Annie MOORE står för Matching and Outcome Optimization for Refugee Empowerment. Annie är användarvänligt, webbaserat och innehåller “alla fina tekniker du kan tänka dig”, enligt professor Tommy Andersson, som maskininlärning och olika matematiska optimeringstekniker.

Fakta: HIAS

Den ideella frivilligorganisationen Hebrew Immigrant Aid Society (HIAS) grundades runt förra sekelskiftet. Den är en av totalt nio liknande organisationer som delegerats ansvar för omplaceringen av asylsökande flyktingar i USA. Tillsammans gör organisationerna mycket av det arbete som Migrationsverket gör i Sverige. Varje vecka träffas representanter från organisationerna och bestämmer vem som ska ta hand om vilka flyktingärenden. HIAS har sedan 2017 jobbat tillsammans med det internationella forskarteamet för att bygga matchningsprogrammet Annie MOORE.

Fakta: SOU 2018:22

”För att ytterligare stärka förutsättningarna för en snabb etablering i arbets- och samhällsliv bör Migrationsverket få i uppdrag att utveckla en modell för att matcha enskilda asylsökande med kommuner. Matchningen bör utgå från individens utbildnings- och yrkesbakgrund. Den asylsökande bör utifrån detta anvisas till en kommun där den asylsökande har så goda möjligheter till etablering i arbets- och samhällslivet som möjligt.

Det finns i dagsläget ingen sådan modell för matchning. Regeringen bör därför ge Migrationsverket i uppdrag att, i samarbete med Arbetsförmedlingen och Sveriges Kommuner och Landsting, utveckla en modell för matchning mellan enskilda asylsökande och kommuner.

Uppdraget bör baseras på relevant forskning. En del av uppdraget bör därför handla om att inhämta information om matchningsteoretisk forskning och överväga om och hur forskningsrönen kan tillämpas inom mottagandet. Vägledning kan också hämtas från andra verksamhetsområden inom Sverige, till exempel de matchningsteoretiska modeller som används inom utbildningsområdet för att matcha skolbarn med skolor, och inom sjukvården för att matcha donatorer av mänskliga organ med patienter som behöver en transplantation.”

Ur SOU 2018:22, Ett ordnat mottagande – gemensamt ansvar för snabb etablering eller återvändande s. 279–280

Läs hela betänkandet som PDF via regeringens webbplats

Intresserad av forskning och samhälle? Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen