Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Appar för lärande både hjälper och stjälper

Forskaren Agneta Gulz vid en vägg. Foto: Kennet Ruona.
– Vi förstör de unga hjärnorna. Det finns allt stöd i världen som visar att det inte går att multitaska, säger Agneta Gulz, professor i kognition vid Lunds universitet. Foto: Kennet Ruona.

Explosionen av digitala lärresurser i skolan kombinerad med den olyckliga idén att det finns ett värde i sig att lära sig på sin platta eller dator sätter Agneta Gulz, professor i kognition vid Lunds universitet, upp en röd flagga för:

- Det finns enorma kvalitetsskillnader i våra digitala hjälpmedel och tyvärr mycket som håller dålig kvalité. Utmaningen ligger i att ge lärarna stärkt kunskap så att de vet varför de använder en viss app och vad det ska leda till för eleverna.

Agneta Guls driver tillsammans med ett flertal forskare det nystartade tematiska samverkansinitiativet vid Lunds universitet ”Tillsammans över tröskeln till framtidens klassrum”. Hur stödjer skolan eleverna på bästa sätt, så att så många som möjligt når sin fulla potential? Med samverkansinitiativet vill forskarna nå än mer ut med sina forskningsresultat till lärare, rektorer, föräldraföreningar och studenter på lärarutbildningarna med budskapet att det behövs kvalité i de digitala lärresurser man väljer att använda i klassrummen.


- Idag har vi nya möjligheter inom forskningen att komma lärprocesserna mycket närmare i klassrummen och följa vad som händer med eleverna i realtid. Vi ser då också hur framtidens digitala hjälpmedel borde fungera.

Fördelar med digitala lärresurser

Bra digitala lärresurser som är pedagogiskt och ämnesdidaktiskt grundligt uppbyggda ger många fördelar mot traditionella läroböcker. Att lära sig Europas huvudstäder eller multiplikationen kan genom en väl utarbetad app vara det bästa sättet att lära sig på. Elever kan tävla mot sig själva och läraren kan anpassa sin undervisning och ge stöd och återkoppling på olika nivåer. Olika moment som stödjer inlärningen på ett kraftfullt sätt.

Kan lura systemet

Men många av dessa digitala hjälpmedel håller inte måttet och är inte bra för inlärningen alls. Det finns tusentals appar på marknaden som är riktade mot grundskolan, men om eleven gör fel måste den förstå varför och få konstruktiv feedback. Det gör bara några procent av alla dessa appar enligt Agneta Gulz. Hon är även mycket kritisk till att elever ofta kan systematiskt pröva sig fram och på så vis lura systemet.

Utveckling efter egna förutsättningar

Men Agneta Gulz är både bland de största optimisterna och de största pessimisterna när det kommer till att använda digitala lärresurser för att få eleverna att utveckla sina förmågor utifrån sina egna förutsättningar och behov.

- Det finns många bra digitala lärresurser som koncentrerar sig på erkänt jobbiga avgränsade flaskhalsområden inom till exempel matematik där man vet att många elever fastnar, säger Agneta Gulz och fortsätter:

- Men tyvärr finns det många appar som på ytan ser lockande ut och eftersom de ligger på app-store luras läraren eller föräldern att den pedagogiska utformningen är genomtänkt. Grafiken är fin, musiken är bra och man kan själv välja typsnitt, men det är bara en förpackning och inte alls adaptivt.

Barn i klassrum med virtual reality
En skola med en väl utarbetad plan där man kombinerar teknikstött lärande med mer klassisk pedagogik kan göra skillnad för barnets möjligheter att lära sig.

Men hur möter beprövad vetenskap de starka marknadskrafterna som strömmar till?

Genom att rusta blivande lärare redan under utbildningen, menar Agneta Gulz vars forskningsgrupp Educational Technology Group ligger i framkant. Gruppen håller själva på att utveckla ett digitalt lek-&-lärspel som hon gärna ser når ut över hela Sverige. Innehållet kommer även att finnas på arabiska för att se betydelsen av att få kunskap på sitt förstaspråk.

Tillsammans med elever, lärare och forskare bygger man också virtuella lärmiljöer i så kallad Virtual Reality som kombineras med mer traditionella, beprövande undervisningsmetoder.

- Mötet med barnen är en oerhörd energikälla till mitt arbete, de gör att jag aldrig kommer att stanna av, betonar Agneta Gulz.

Hennes drivkraft, att unga människor får så bra stöd som möjligt för sitt lärande, är grundfast. Och allra mest, betonar hon, de som inte har det så förspänt hemifrån. Barn som kommer från miljöer där vuxna inte pratar eller leker så mycket med dem och som därför inte får det allra mest grundläggande på plats.

Går inte att multitaska

Agneta Gulz är även mycket kritisk till att barn ska göra många saker samtidigt.

- Vi förstör de unga hjärnorna. Det finns allt stöd i världen som visar att det inte går att multitaska. Det som hjärnan gör är att den hoppar blixtsnabbt mellan olika saker vilket är förödande, och förmågan att fokusera blir försvagad.

Här kan en skola med en väl utarbetad plan där man kombinerar teknikstött lärande med mer klassisk pedagogik göra skillnad för barnets möjligheter att lära sig.

- Jag ser ljust på framtiden och tror att många fler lärare kommer att ha mer på fötterna och kunna använda digitala lärresurser på smarta sätt. Det måste bli så.

 

Tematiska samverkansinitiativ

Lunds universitets tematiska samverkansinitiativ utgör mötesplatser för kunskap och utveckling inom preciserade problemområden.

Gemensamt för de olika initiativen är att de är ämnesöverskridande, inkluderar flera av våra fakulteter, samt även externa samarbetspartners i Sverige och världen.

Hittills har vi startat följande samverkansinitiativ, som alla pågår under tre år:

Tematiska samverkansinitiativ

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.