Studenter bosatta i område med mer bredbandsutbyggnad under gymnasietiden får sämre betyg.
– Effekten tycks vara störst för pojkar och elever med lågutbildade föräldrar, säger Erik Grenestam, doktorand i nationalekonomi vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet. Han är en av författarna bakom studien, som gjorts av forskare på AgriFood Economics Centre och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Den innefattar samtliga gymnasielever som tog studenten mellan 2010 och 2012.
Resultaten visar att när snabbt bredband (via optisk fiberkabel) blir tillgängligt för alla hushåll i närområdet medför detta i snitt en sänkning på i snitt 0,13 meritpoäng, vilket ungefär motsvarar att gå från betyget A till B i Svenska 1 och Naturkunskap 1.
– Effekten är ett snitt för alla elever, men den drivs av de elever vars familjer faktiskt skaffar snabbt bredband när det blir tillgängligt. Bland dessa elever är effekten större, säger Erik Grenestam.
Vad effekten beror på är inte uppenbart, men resultat från PISA-studien visar att andelen elever som tillbringar många timmar online har ökat mer i områden med större bredbandsutbyggnad under senare år.
– Även om bredband kan vara positivt för lärande på flera sätt så visar vår studie att föräldrar kan ha rätt i att oroa sig för att tiden på nätet konkurrerar med skolarbetet, avslutar Erik Grenestam.
AgriFood Economics Centre är ett samarbete mellan Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet.