Hur har pandemin påverkat dig?

– När utbrottet startade var jag som postdoc i Rio de Janeiro, där jag forskar om klimatrelaterade risker i stadens favelas och hur dessa områden hjälps eller stjälps av stadens planering för klimatanpassning. Mitt värduniversitet i Brasilien tog beslut om distansarbete samma vecka som LUCSUS hemma. Samtidigt ökade pressen både socialt och från delstatsstyret att stanna inomhus.

– Snart var jag isolerad i min lilla lägenhet i Copacabana, arbetade hemifrån och gick bara ut för att handla mat. Det blev omöjligt att fortsätta min forskning på plats, eftersom den baseras på samspel med aktivistgrupper i favelorna och lokala forskare. Slumområdena är särskilt dåligt rustade för att möta en pandemi, och invånarna uttryckte tidigt oro i sociala medier för att utlänningar skulle sprida viruset dit. Det kändes fel att spä på oron genom att fortsätta komma dit. En del av min forskning kunde flyttas online, med virtuella intervjuer och observation av hur favela­aktivister använder sociala medier som twitter för att mobilisera i krisen – vilket ju har beröringspunkter med mitt ämne. Slutligen tog jag beslutet att återvända till Sverige.

Vad ser du för effekter i favelorna?

– Jag slogs av bristen på beredskaps­planer för favelorna, där de fortfarande kämpar mot ”gamla” sjukdomar som tuberkulos. Via hashtags som #COVID19NasFavelas vittnar invånare och medborgarjournalister om den långsamma reaktionen från staten och hur råden om handtvätt, handsprit och social distansering bortser från deras verklighet, trots att över 13 miljoner brasilianare bor i favelor.

– Bland annat berättar de att de inte har råd med handsprit och flaskvatten, att de ofta inte har vatten i kranen och att de saknar utrymme för social isolering i trånga och dåligt ventilerade hem och stadsdelar. Frågan om vattenbrist är särskilt angelägen. Många hushåll saknar infrastruktur för vattenförsörjning, och även där det finns så är vattnet ransonerat för fattiga stadsdelar – det kan gå dagar utan vatten i kranen. De flesta favelabor kan inte jobba hemifrån, utan riskerar att antingen smittas i sina jobb som chaufförer, kassörer, varu­bud och sophanterare – eller förlora sin inkomst om de stannar hemma.

Hur hanterar Brasilien utbrottet?

– Pandemin är bara den senaste händelsen i Brasiliens polariserade och ojämlika ­politiska landskap. President Bolsonaro fortsätter att ignorera krisens allvar. Han har tidigare kallat covid-19 för en liten influensa som inte kommer påverka brasilianare som är ”vana att hoppa i avlopp”, och hetsar nu sina följare att gå ut och demonstrera för sin rätt att komma och gå som de vill. På många sätt har corona­krisen gjort Bolsonaro-regeringens högerpolitik och åsido­sättande av vetenskap ännu tydligare. Medan nedskärningarna i utbildning, vetenskap och hälsa redan var akuta, har han sedan krisens start sparkat sin hälsominister, infört en ny förordning som äventyrar forskarstipendier i landet, och eldat på konspirationsteorier om vänsteraktivister som vill störta honom.

– Men favelorna gör också motstånd. Det har skett betydande mobilisering av invånarföreningar, aktivistgrupper och privata aktörer som delar ut sanitetskit och matkassar och producerar informationsmaterial, banderoller och sånger för att informera befolkningen. Ett råd av det mer humoristiska slaget lyder: ”De upptäckte plantan som botar coronavirus: ’plantera’ din rumpa i soffan och stanna hemma.” Det rapporteras om lokala favelaledare som utan att vänta på att staten ska ingripa hyr in privata vårdtjänster, inklusive läkare och ambulanser till sina områden.