Det senaste året har det talats mycket om flygets negativa effekter på klimatet. Ett exempel på hur skammen börjat bli ett potent vapen i flygdebatten är det nystartade instagramkontot Aningslösa influencers. Personerna bakom vill sätta fokus på influencers flygvanor och deras därigenom negativa påverkan på klimatet.
Läs mer: Därför hänger anonyma instagramkontot ut influencers
Men hur stark är egentligen anti-flygrörelsen?
– Den är nu stark inom den priviligierade medelklassen, men den kommer att bli starkare. När flygande blir något under/arbetarklassen gör, som till exempel rökning, så vill inte längre medelklassen förknippas med det. Då minskar det successivt och sedan radikalt, precis som rökning och nedskräpning, säger konsumtionsforskaren Sofia Ulver.
Kulturella elliten väljer bort flyget
Facebookgruppen Tågsemester är ett annat exempel på initiativ som går ut på att uppmuntra människor att ta tåget till semestermålet. Men att aktivt välja att inte flyga för klimatets skull är fortfarande något som framförallt personer i den kulturella eliten ägnar sig åt, menar Sofia Ulver.
– De personer som hängs ut av till exempel Aningslösa influencers är mestadels personer som brukar associeras till lågt kulturellt kapital vilket är ett sorts spel med klassförakt. Kanske inte så trevligt, men det ger effekt. Det här är ju personer som har stor makt i ungdoms- och konsumtionskulturen.
För ett år sedan skrev hon en uppmärksammad text i DN om resandet som klass- och statusmarkör i förändring. Sedan dess tycker hon att ”flygvägrarna” vunnit ännu mer mark.
– Det börjar normaliseras att prata om flyg som miljöbov. Skammen blir tydlig när folk till och med skämtar om sig själva som miljöbovar när de flyger och ”smygflyger”.
Läs mer: Därför struntar medelklassens långresenärer i klimathotet
Resandet är djupt rotat i vår kultur som symbol för frihet och äventyrslusta. Men det som tidigare signalerat världsvanhet, kan nu också signalera nu ren och skär omedvetenhet.
– Det finns undersökningar bland unga på dejtingsajten Tinder som visar att man blir man populär och till och med attraktiv om man står vid ett vattenfall på Hawaii eller hänger vid sin surfingbräda. Ända sedan överklassen började resa i modern tid så har vi associerat resandet med status. Nu sker initiativ som bryter med det – för klimatets skull kanske det inte är så dumt.
Framtidens blir allt mer förarlös
När det gäller den tekniska utvecklingen av flyget så har Michael Johansson på universitetets trafikflyghögskola en huvudspaning:
– Inom 20–30 år kommer vi att se betydligt större andel förarlösa flyg, säger han.
Redan idag pågår försök med att transportera människor med drönare – då handlar det om kortare sträckor.
– I Dubai till exempel finns planer på transporter för människor från hotell till flygplats, alltså sträckor där det faktiskt kan löna sig jämfört med att ta bil. Här finns flera företag som ser kommersiella möjligheter. I ett annat pågående projekt är målbilden att en drönare till sommaren ska kunna lyfta ett ton eller åtta passagerare.
Utvecklingen har gått snabbare än vad branschen har kunnat föreställa sig, menar Michael Jansson.
– För tio år sedan när vi pratade om hur flyget skulle utvecklas i framtiden så nämndes i stort sett inte drönarna. Men systemen har utvecklats snabbt till att nu kunna agera autonomt i förhållande till planerad rutt – alltså drönare kan själva välja bästa och säkraste vägen. Möjligheterna och användningsområdena med drönare för olika branscher har fullkomligt exploderat.
Psykologisk barriär
I Europa finns idag dubbelt så många kommersiella drönarpiloter, jämfört med traditionella piloter, enligt Michael Johansson som tror att utvecklingen mot förarlösa ”stora” flygplan kommer att gå stegvis.
– Det finns naturligtvis en psykologisk barriär som gör att människor inte gärna vill sätta sig på ett flyg där piloten styr från marken istället för att vara med på planet. Jag tror att förändringen inledningsvis kommer att ske när det gäller frakt av last – där kanske vi ser de första transporterna över Atlanten inom 20 år.
– När man sedan kan konstatera att det funkar så kommer man att börja även med passagerartrafiken. Från att ha två ordinarie piloter kommer man sannolikt att dra ner till en ensam pilot för att sedan köra helt förarlöst.
Michael Johansson tror inte att den pågående klimatdebatten kommer att innebära ett minskat flygande – i alla fall inte över tid.
– Jag tror att flygskam är något som är ganska isolerat till Sverige och inte heller här någon allmän företeelse. Dock har vissa personer och organisationer som går i bräschen stor betydelse som lobbygrupp. På så sätt påverkas flygbolagen att minska flygets klimatbelastande effekt och vi kommer att se en mer diversifierad och modern flotta av flygplan.
Fotnot: Trafikflyghögskolan håller just nu på att skapa ett kompetenscentrum för hela Lunds universitet när det gäller att använda drönare i forskning.