Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Ge svängrum för åldrandet

Vi blir allt äldre i Sverige och förlängningen av livet är oftast av godo, fler aktiva år läggs till. Men alla får inte en ålderdom som fylls med barnbarn, golfspelande och en långtur till Portugal. Äldre behöver bra bostäder att åldras i, friska som sjuka. Det tematiska samverkansinitiativet Sociala rättigheter och boende för den åldrande befolkningen vill påverka framtidens bostadspolitik och boende.

Man, hund
Hur vi bor på ålderns höst påverkar hälsan. Äldre behöver bra bostäder att åldras i, friska som sjuka. Foto: Johan Bävman


-  När vi slutar arbeta är boendet en viktig arena som hela livet utgår från, berättar Susanne Iwarsson, professor i gerontologi och äldrevård och koordinator för initiativet. Och det finns mycket forskning som visar på att hur vi bor har betydelse för hälsan. Bland de som inte kan komma ut är depression vanligare och om du inte kan röra dig tillräckligt fysiskt kan det få medicinska konsekvenser.

Stora krav på bostadsmarknaden

Kommunen har ett övergripande ansvar för att planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Alla ska kunna bo i goda bostäder. När det gäller äldre har den s k kvarboendeprincipen fått direkta konsekvenser för bostadspolitiken. Å ena sidan vill kommunen underlätta för äldre personer att bo kvar hemma, inom det vanliga bostadsbeståndet, men å andra sidan finns det inte tillräckligt med lämpliga bostäder på bostadsmarknaden. Idag bor endast 13 % av alla över 80 år i kommunala biståndsbedömda boenden för äldre och för personer med fysiska eller psykiska funktionshinder. Frågan är vilka slags och hur många biståndsbedömda boenden eller andra boendeformer det finns behov av i framtiden?

- Det är en provokation att vi inte har ett bostadsbestånd som matchar den befolkning vi har, säger Susanne Iwarsson med eftertryck. Det finns ju inte på kartan att samhället skulle kunna bygga biståndsbedömda boenden för alla äldre.

forskare vid hus
- När vi slutar arbeta är boendet en viktig arena som hela livet utgår från, berättar Susanne Iwarsson, professor i gerontologi och äldrevård och koordinator för initiativet.

Samarbete svagt

Susanne Iwarsson och hennes forskarkollegor vill minska ”silotänkandet”  mellan den sociala planeringen av vård och omsorg och hur byggsektorn och bostadsmarknaden bäst kan skapa lämpliga bostäder för den åldrande befolkningen. I praktiken är samarbetet mellan sektorerna svagt.  

Genom det tematiska samverkansinitiativet vill forskarna få beslutsfattare att förstå att det inte enbart är personal som levererar traditionell vård och omsorg som det är viktigast att satsa på. Det man även behöver investera i är personal som har kompetens för att kunna bidra till att överföra forskningsbaserad kunskap inom medicin, hälsa, teknik, juridik och arkitektur till praktisk verksamhet, främst inom kommunerna. Allt för att äldre ska kunna få ett aktivt och gott åldrande och kunna bo i det vanliga bostadsbeståndet i högre utsträckning än vad som är möjligt idag.

- Det är få politiker som pratar initierat om kunskapsöverföring, säger Susanne Iwarsson. Det är vanligt att man agerar reaktivt för att åtgärda brister inom vård och omsorg – man har inte tillräcklig förståelse för helheten. Förebyggande insatser är ovanliga, kanske beroende på att vinsterna kan räknas hem först i ett längre perspektiv.

Hon fortsätter:

- Sverige tillhör länderna med högst boendestandard i världen, men vi har påtagliga problem som relaterar till sociala rättigheter. Ensamhet, utanförskap, otrygghet och fattigdom är några exempel.

Ingen uthållighet

Susanne Iwarsson är kritisk till att regeringen under många år och utan uppföljning av effekterna har satsat miljarder på stimulansbidrag till kommuner och landsting.

- Det finns goda exempel på projekt med intressanta infallsvinklar, men när projektpengarna är slut har man inte möjlighet förutsättningarna för att ta vara på den kunskap som var på väg att utvecklas. Det finns ingen uthållighet i kortsiktiga satsningar.

Inom det nya samverkansinitiativet finns det en mångfald av samarbetspartners. Ett par är allmännyttiga bostadsbolag - Karlshamnsbostäder AB  och Österlenhem AB. I Karlshamn är ett gemensamt forskningsprojekt redan igång. Där provar man en app som används för att på ett tillförlitligt sätt bedöma hur tillgängliga alla bostäder faktiskt är. Hur är trapporna byggda, finns det hiss, var i lägenheten är det smala passager, mm? Bovärdar utbildas av forskarna för att kunna genomföra sådana kartläggningar för att bostadsbolaget ska få en detaljerad överblick. På så sätt får de ett kvalificerat beslutsstöd när de ska renovera eller erbjuda olika typer av lägenheter till bostadssökande.

En annan samarbetspartner är Helsingborgs kommun som vill bidra med den kunskap som finns i kontakten med seniora medborgare som bor i vanliga bostäder eller i särskilda boenden.
Marina Asplund, processutvecklare på Omsorg Helsingborg, vill se att valmöjligheterna för hur man kan bo på ålderns höst inte är så begränsade. Många känner sig tvingade till att flytta till olika typer av vårdboende, fast man hellre hade bott kvar hemma.

Mål - ett gott liv

- Jag har en önskan att åldrandet får plats i samhället och inte är så diskriminerande. Om man är 45 och har någon form av funktionsnedsättning jämförs man med andra friska och aktiva i ens egen ålder. Men är man 75 och sjuk jämförs man med andra äldre som är sjuka. Äldre är ingen homogen grupp, men behandlas ofta så.


Marina Asplund tror på att en ökad digitalisering i hemmiljöer hade underlättat både för den som har behov av vård och omsorg samt för personalen. Nattkameror, trygghetskameror, påminnelser om personalen missat något, riktad information till kunderna. Större tillgång till digitala hjälpmedel hade format en mer individualiserad hemmiljö där man kan bo kvar länge och känna sig trygg. 


 Susanne Iwarsson har under 25 år samlat på sig djupa kunskaper om äldres hälsa och ser att boende för seniorer är en stor utmaning för samhället. En inspiration till att utbilda sig till arbetsterapeut för att sen forska och bli professor i gerontologi och äldrevård var hennes farmor.


- Jag växte upp med en farmor som var svårt funktionsnedsatt av MS, men det hindrade henne inte att vara mycket självständig. Jag vill bidra till att människor, trots sjukdomar och funktionsnedsättningar, kan leva ett gott liv.

Kategorier

Tematiska samverkansinitiativ

Lunds universitets tematiska samverkansinitiativ utgör mötesplatser för kunskap och utveckling inom preciserade problemområden.

Gemensamt för de olika initiativen är att de är ämnesöverskridande, inkluderar flera av våra fakulteter, samt även externa samarbetspartners i Sverige och världen.

Hittills har vi startat följande samverkansinitiativ, som alla pågår under tre år:

Tematiska samverkansinitiativ

Senaste nyheter

2019-02-15

Ekonomiskt bakslag för Historiska museet

Ekonomiskt bakslag för Historiska museet
2019-02-15

Så överlever du avhandlingsarbetet

Så överlever du avhandlingsarbetet
2019-02-15

Kulturarv som mötesplats eller gränsvakt

Kulturarv som mötesplats eller gränsvakt
2019-02-15

Prisad pedagog arbetar med flippade klassrum

Prisad pedagog arbetar med flippade klassrum
2019-02-15

Institutioner väljer hållbar mat – kött blir specialkost

Institutioner väljer hållbar mat – kött blir specialkost

Intresserad av forskning och samhälle? Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen