Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Hållbart jordbruk nyckeln till Uppåkras rikedom

Arkeologer vid Lunds universitet har genom en studie av näringsvärdet i odlingsmarkerna i och runtom Uppåkra utanför Lund kunnat visa att det bedrevs ett hållbart jordbruk under bosättningens blomstringstid från 200–1000 e Kr. Stabil tillgång till mat kan vara en av nycklarna till att platsen utgjorde ett maktcentrum under så lång tid.
Bilden till vänster visar sådden av skalkorn på en jordyta som inte varit gödslad sedan 1950-talet och bilden till höger sådden av skalkorn på en gödslad jordyta. Foto: Mikael Larsson
För att kunna jämföra sina värden i de arkeologiska sädeskornen odlade forskarna tillsammans med SLU skalkorn på en odlingsruta som inte gödslats sedan 1950-talet (tv), respektive en gödslad odlingsruta (th). Foto: Mikael Larsson

Genom tidigare fynd av dyrbara föremål och rester av byggnader har forskare länge vetat att bosättningen Uppåkra var en plats av betydelse och med ekonomiskt välstånd, men de har inte kunnat förklara varför det var så under hela 800-års tid.

– Betydelsen av en bördig jord kan inte överskattas. Fram till industrialismen då man oftast var beroende av skörden från sina egna åkrar var jordens bördighet avgörande för överlevnad och är fortfarande det på många håll i världen, säger Mikael Larsson, arkeobotaniker och forskningsledare bakom studien. Att en bosättning lever under en så lång tid betyder ett hårt tryck på jordarna och utan konsekvent näringstillförsel skulle de ha utarmats, fortsätter han.

I den nya studien har forskarna genom att analysera kväveisotoper i förkolnade sädeskorn kunnat få fram sambandet mellan gödsling och kväveisotoper i skörden för att uppskatta
kvävesvärdet i jordarna i och runtom Uppåkra centralplats. Resultatet visar att Uppåkras redan kända rikedom också fanns i jordbruket. Platsen hade bördiga jordar med höga näringsvärden under större delen av platsens existens.

– De första två århundrandena efter Kristus ser vi hur olika skördar speglar odlingsjordar med växlande näringsinnehåll, men från ca 200-talet och framåt har jordarna stabilt högre näringsvärden, vilket betyder regelbunden tillförsel av gödsel, säger Mikael Larsson.

I och med att de gödslat så frekvent och rikligt under lång tid vet vi att de har haft boskap eftersom gödsling från enbart hushållsavfall inte skulle ha varit tillräckligt berättar han.

För att kunna jämföra sina värden i de arkeologiska sädeskornen odlade forskarna tillsammans med SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) skalkorn på en gödslad odlingsruta, respektive en odlingsruta som inte gödslats sedan 1950-talet. Genom att därefter mäta isotopvärden från dessa experimentella odlingar fick man fram referensvärden.

– Den här typen av studie är den första i sitt slag från en järnåldersbebyggelse i Sverige. Den lilla kunskap vi har om gödslingens historia bygger främst på fynd av frön från näringskrävande åkerogräs bland förkolnade sädeskorn på arkeologiska boplatser. Arkeologiska spår av fähus och boskapsfållor är andra tecken som kan spegla hantering av gödsel, men de är få.

Den aktuella studien som gjordes på sädesslagen skalkorn, brödvete, råg och havre visar också att samtliga sädesslag såddes på marker i bördiga jordar. Det fanns heller ingen stor skillnad i näringsvärde mellan jordarna i Uppåkra och i dess omland.

– Detta stödjer också att det varit ett välstånd. Jordbrukarna har inte behövt välja strategiskt vilket sädesslag som skulle få den bördigaste jorden.

Skalkorn var det sädesslag som odlades storskaligt och från analyserna av kväveisotoper i sädeskornen visar fynden dessutom på att de boende i Uppåkra kunde förlita sig på skörd av skalkorn från flera olika åkermarker.  

– Man har därför troligen kunnat lagerföra spannmål och skapat sig en beredskap inför år med eventuellt sämre skördar, avslutar Mikael Larsson.

 

Länk till artikeln: https://doi.org/10.1371/journal.pone.0215578

Larsson M, Bergman J, Lagerås P. 2019. Manuring practices in the first millennium AD in southern Sweden inferred from isotopic analysis of crop remains. PLoS ONE doi.org/10.1371/journal.pone.0215578

 

Kategorier

Så här gjordes studien

Analys av stabila isotoper i förkolnat växtmaterial från arkeologiska utgrävningar har utvecklas till en betydelsefull metod för att undersöka det förhistoriska bruket av gödsel. Den relativa halten av specifika kväveisotoper i de förkolnade sädeskornen speglar mängden och typen av kväve i den dåtida odlingsjorden. Metoden ger oss möjligheten att identifiera användning av gödsel, men också att bättre förstå hur marker med varierande näringsförhållanden har nyttjats för olika grödor.  

I denna studie undersökte forskarna 40 olika arkeologiska kontexter i Uppåkra och i dess omland. Man tog 10 sädeskorn från varje kontext spritt över 1000 år. Samtaget bidrar detta till ett långtidsperspektiv av platsens odlingslandskap.

 

Uppåkra

Uppåkra är en av de viktigaste järnåldersbosättningarna i Syd Skandinavien och fungerade som tätbefolkat politiskt och religiöst maktcentrum under mer än tusen år, från 100‐talet f Kr till 1000‐talet e Kr. Att platsen var rik och en betydande handelsplats visar de många fynd som gjorts av importerade lyxprodukter som smycken och glasskålar, såväl som fynd från en utvecklad hantverksverksproduktion.

Senaste nyheter

2019-10-17

Biologisk mångfald ger större skördar

Biologisk mångfald ger större skördar
2019-10-16

Räddningsplankan för nyblivna föräldrar med trassliga relationer i bagaget

Räddningsplankan för nyblivna föräldrar med trassliga relationer i bagaget
2019-10-16

Strokeforskare prisas

Strokeforskare prisas
2019-10-16

Månen avgör när flyttfåglar lyfter

Månen avgör när flyttfåglar lyfter
2019-10-15

Universitetet får 28 nya professorer

Universitetet får 28 nya professorer

Intresserad av forskning och samhälle? Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen