Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

"Hur kan du försvara en terrorist?"

Under veckan har den terrormisstänkte Rakhmat Akilov själv berättat i rätten om attacken på Drottninggatan i Stockholm då fem personer miste livet. Lisa Flower, emotionssociolog, har tittat närmare på hur försvarsadvokater förhåller sig till allvarliga brott och hur de hanterar sina känslor i rättssalen.
Drottninggatan i Stockholm efter terrordådet.
Drottninggatan i Stockholm efter terrordådet.

Nu är Lisa Flower i slutfasen av sin avhandling ” “Looking Loyal: Emotional interactions of defence lawyers in Swedish courtrooms”.

– Jag är intresserad av känslor och vilka regler som styr hur vi får visa upp dem i olika sammanhang. Det finns forskning om domare och åklagare på det här området men ingen har tittat på just försvarsadvokater.

Hon har varit på ett 50-tal rättegångar om mord men också mindre allvarlig brottslighet. Hon har inte suttit med under processen mot Rakhmat Akilov som förstås hamnar i en särskild kategori, men Akilovs försvarsadvokat Johan Eriksson ger ändå ger uttryck för ett förhållningssätt som är tydligt hos de försvarare Lisa Flower pratat med i sin forskning, menar hon.

– I de intervjuer jag har sett så avslöjar han inget som hans klient har sagt personligen, går inte in på hans upplevelser. Han ger inte uttryck för några personliga åsikter om själva brottet, säger hon.

– Advokater får ofta mycket kritik och frågor av typen ”hur kan du försvara en våldtäktsman, mördare eller terrorist?”. De måste försvara sig och förklara sin juridiska roll, att alla har rätt till en rättssäker process, oavsett brottet, och att det är advokatens uppgift att säkerställa just det.

Om en försvarare utbrister ”Nämen!” – då är hen förbannad som advokat i Sverige

Så hur visar de då sina känslor? Lisa Flower har särskilt intresserat sig för hur försvarare jobbar med gester och kroppsspråk i rättssalen.

– När jag började gå på rättegångar så tyckte jag att det var jättetråkigt, att det inte hände något.

Men snart började hon se ett mönster. Det kunde handla om blickar som kastades i rättssalen eller andra subtila uttryck.

– Det finns olika strategier för att dra uppmärksamheten till eller från något för att antingen bygga upp eller underminera fakta som presenteras i målet. Om en klient säger eller gör något som skadar hens berättelse kan ett sätt vara att behålla ett neutralt ”pokerface” till exempel. Eller om avgörande bevis som skadar klienten presenteras så kan en del börja studera sina naglar eller borsta bort smuts från jackan som ett sätt att dämpa effekten, säger Lisa Flower.

Ett ögonkast mot domaren eller ett par rynkade ögonbryn kan säga väldigt mycket, menar Lisa Flower som tror att advokaternas agerande i rättssalen till viss del är kulturellt betingat.

– Om en försvarare utbrister ”Nämen!” – då är hen förbannad som advokat i Sverige, säger hon och skrattar.

– Klienterna kan ha förväntningar om hur en rättegång ska gå till och tycka att advokaten inte har gjort något. I själva verket handlar det om att visa känslor på rätt sätt.

 

Kategorier

Lisa Flower

Lisa Flower
Lisa Flower
Disputerar med sin avhandling under hösten. Du hittar mer om henne här: http://portal.research.lu.se/portal/sv/persons/lisa-flower(da3b496c-3ad3-49ae-9748-e8eefb56d452).html

Telefon:

0739-128708

046-530 44

Mail: lisa [dot] flower [at] soc [dot] lu [dot] se

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen