Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Hur påverkar mammans livsstil fostrets tillväxt och barnets utveckling?

Hur påverkar mammans livsstil, vad hon äter och hur hon rör sig, fostrets tillväxt och barnets utveckling? Det ska forskare vid Lunds universitet ta reda på.
I samarbete med Skånes universitetssjukhus söker de nu gravida mammor som vill delta i DIAPRIME, en unik studie där man med hjälp av den senaste tekniken ska undersöka sambandet mellan mammans livsstil och barnets framtida hälsa.

– Många av de svåraste sjukdomarna som drabbar vuxna har sitt ursprung väldigt tidigt i livet. Genom att förstå hur en gravid kvinnas livsstil och hälsa påverkar hennes barns arvsmassa kan vi få unika insikter om de mekanismer som leder till sjukdom senare i livet, säger professor Paul Franks vid Lunds universitets Diabetescentrum som är huvudansvarig för studien.

De blivande mammorna som planerar föda sina barn i Lund ska vara mellan 25 och 35 år och ska inte kommit lägre än tre månader in i graviditeten. Under hela graviditeten ska de bära ett aktivitetsarmband som registrerar deras fysiska aktivitet samt en liten sensor som kontinuerligt mäter nivå av glukos i blodet. Sensorn fästs på armen och bärs dygnet runt. Vid tre tillfällen under graviditeten kommer blodprov att tas på mamman och efter förlossningen tas ytterligare ett prov på mamman och ett på barnet. Även pappan kommer att tillfrågas om blodprov och information.

– Syftet är att undersöka och öka förståelsen kring de molekylära processer under en graviditet som påverkar fostertillväxt och barnets utveckling. Vi kommer att studera om, och på vilket sätt, dessa processer skiljer sig åt mellan normala och förhöjda blodsockernivåer under en graviditet – det senare kallas hyperglykemi och är ett tillstånd som är besläktat med typ 2-diabetes och graviditetsdiabetes, säger Angela Estampador, doktorand vid Lunds universitets Diabetescentrum som koordinerar studien.

Fram till nyligen har tekniska begränsningar hindrat forskarna från att studera hur det växande fostret anpassar sig till näringstillgången i livmodern och förändringar av den gravida kvinnans blodsocker under en graviditet. Då moderns blod under graviditet även visat sig innehålla DNA (arvsmassa) från det växande fostret kommer man i den nya studien att pröva en ny och säker metod för att studera biologisk information (inklusive DNA) kring mor och barn. Detta sker genom de blodprov som lämnas av den gravida kvinnan under graviditeten.

– Blodproven som tas från mamman, för att se modifieringar av barnets arvsmassa, innebär ingen risk för vare sig mamman eller fostret, säger Helena Strevens, överläkare och forskare inom Kvinnosjukvården, Skånes universitetssjukhus i Lund.  Förutom mindre obehag vid provtagningen. Den teknologi vi använder för att kontinuerligt mäta blodsockret, "knappen" på överarmen, bär man helt utan obehag. Aktivitetsbandet som mäter fysisk aktivitet är ett annat exempel på hur man med ny teknologi kan studera samband med minimala besvär för studiedeltagaren.

Mängden blodsocker som transporteras från mor till barn under en graviditet har betydelse för hur barnet växer och utvecklas under graviditeten. Transporten av blodsocker bestäms i sin tur av en kombination av vad och hur mycket man äter, kroppens möjlighet att bryta ned maten och moderkakans funktion. Studien kommer därför att undersöka hur blodsocker (och andra faktorer i blodet som t ex blodfetter) och andra livsstilsrelaterade faktorer – såsom kost, livsstil och nivå av fysisk aktivitet - påverkar hur barnets DNA metyleras* och hur det i sin tur är relaterat till barnets tillväxt.

Om DIAPRIME: DIAPRIME står för The Diabetogenic Perturbations of the Fetal Methylome (DIAPRIME) Project (Epigenetiska förändringar hos fostret under graviditet med hög risk för nedsatt blodsockerkontroll) Mer information: http://diabetesportalen.se/diaprime

Sara Liedholm

 

Kontakt

Helena Strevens, verksamhetschef antenatalvården, avdelningen obestetrik och gynekologi Skånes universitetssjukhus: helena [dot] strevens [at] skane [dot] se (), tel: 046/172544, 0708/507804

Sara Liedholm, kommunikatör, Lunds universitets Diabetescentrum, sara [dot] liedholm [at] med [dot] lu [dot] se, 072/552 57 38.

DNA

DNA är en kodsträng som innehåller instruktionerna för att bilda de proteiner och andra byggstenar i cellerna som kroppen behöver. Varje cell i kroppen innehåller samma uppsättning DNA, och kan enkelt renas fram från blodet. Det DNA-prov som samlas in i denna studie kommer att användas för att studera små molekyler (metyleringar) som binder till DNA:t och reglerar hur cellerna läser av DNA-koden. Lite förenklat kan man säga att metyleringarna av DNA:t kan aktivera eller inaktivera sektioner av DNA-koden i cellen och på så sätt regleras vilka proteiner och andra byggstenar som cellen producerar. Processen med de små molekylerna (metyleringarna) som binder till DNA-koden kallas med ett annat begrepp ’epigenetiska modifieringar’. 

Graviditetsdiabetes

Kvinnor som haft graviditetsdiabetes löper ökad risk att utveckla typ 2-diabetes efter sin graviditet. Barn till kvinnor som haft graviditetsdiabetes löper en ökad risk att utveckla övervikt och fetma. Graviditetsdiabetes ökar även risken för att föda stora barn, kejsarsnitt och förlossningsskador.

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen