Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Internationell jämförelse av virusrädsla och syn på myndigheters åtgärder

Hur oroliga och rädda är människor i olika länder för Covid- 19? Och vad anser de om deras myndigheters åtgärder? Sydkoreaner instämmer mest i påståendet att deras regering är effektiv medan japaner gör det i minst grad. Detta och mycket annat visar en studie från Cambridge universitet. Lundaforskare har bidragit med uppgifter från Sverige, samt genom att visualisera insamlade data
Internationell jämförelse över oro för Covid-19 vid mättillfället
Internationell jämförelse över oro för Covid-19 vid mättillfället

Ca 7000 personer från Australien, Kina, Tyskland, Spanien, Storbritannien, Italien, Japan, Sydkorea, Mexiko, Sverige och USA har deltagit i studien som nyligen har publicerats i Journal of Risk Research.

- Rädslan för COVID-19 var i mars som störst i Storbritannien, Spanien och USA.
- Oron kan i första hand förklaras av hur mycket man anser att ansvar för att hantera krisen ligger hos individer jämfört med samhället och hur stor empati man har gentemot andra.
I de flesta länder kan virusrädsla också förklaras av personlig erfarenhet av viruset och hur stort förtroende man har för myndigheter, vetenskap och sjukvård.

Det säger Ullrika Sahlin, vid Centrum för klimatforskning. Tillsammans med sin forskargrupp har hon ställt samman data från Sverige från två olika undersökningstillfällen.
- Undersökningen visar att oron för COVID-19 i Sverige har ökat under de senaste tre månaderna, vilket kanske inte är så konstigt. Men den visar också att oron faktiskt minskade mellan mars och april, säger Ullrika Sahlin.

På frågan om vad i tillvaron som oroar människor mest är det oro för ekonomiska problem och att bli smittad av COVID-19 . Detta gäller för samtliga länder i undersökningen.

När det gäller förtroende för informationskällor rankas WHO (Världshälsoorganisationen)  och nationella myndigheter högst, medan den information som sprids i sociala medier och av journalister rankas lägst.

Personer uppfattar att det finns en osäkerhet kring statistik och uppskattningar av antal fall av Coronavirus, och andelen svenskar som uppfattar denna osäkerhet har ökat mellan mars och april.
- Detta spelar roll för hur vi upplever en krissituation. Just nu pågår ett intensivt arbete att förbättra skattningar och att förtydliga att det finns osäkerhet. Även om osäkerhet kan skapa ytterligare oro, vore det klart oärligt av myndigheter och experter att dölja den, särskilt om det avslöjas i efterhand, säger Ullrika Sahlin.
Forskarna i Cambridge har i en annan studie visat att förtroende för beslutsfattare inte minskar när de beskriver osäkerhet i siffror.

Ullrika Sahlin och hennes forskargrupp har arbetat med att göra studien lättillgänglig för en bredare publik genom att visualisera den.
- Att kunna visualisera data är en viktig del av forskningen om man vill nå ut till samhället och till beslutsfattare, säger hon. I Lund har vi visualiserat och översatt såväl undersökningen i sin helhet som vår egen studie som visar hur oron i Sverige har förändrats över tid. 

Se visualiseringarna här:

Visualisering av svenska data (på svenska)

Visualisering av internationella data (på svenska)

Referenser till studier:

Risk perceptions of COVID-19 around the world, Journal of Risk Research

The effects of communicating uncertainty on public trust in facts and numbers, PNAS

 

Kategorier

Ullrika Sahlin

Ullrika Sahlin, Centrum för miljö- och klimatforskning (CEC)
Ullrika Sahlin, Centrum för miljö- och klimatforskning (CEC)

Kontaktuppgifter och mer om hennes forskning

 

Senaste nyheter

2020-06-01

Gästtyckaren: Internationell vågsurfing med oviss utgång

Gästtyckaren: Internationell vågsurfing med oviss utgång
2020-06-01

I mammas fotspår

I mammas fotspår
2020-06-01

Veckans nyheter från COVID Symptom Study

Veckans nyheter från COVID Symptom Study

Intresserad av forskning och samhälle? Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen