– Syftet med studien var att försöka ta reda på frekvens och typ av kriminellt beteende bland patienter med en diagnostiserad demenssjukdom. Vi fann att patienter med vissa specifika typer av demenssjukdom oftare uppvisar ett kriminellt beteende i jämförelse med andra, säger Madeleine Liljegren.
I studien har forskarna värderat data från 2 397 patienter med en diagnostiserad demenssjukdom vid en demensklinik i San Francisco, USA, mellan åren 1999-2012. 23 procent av deltagarna hade Alzheimers sjukdom, sju procent hade olika varianter av frontotemporal demenssjukdom kopplade till personlighetsförändringar, fyra procent hade frontotemporal demens med språkstörning och en procent av deltagarna hade Huntingtons sjukdom.
Nästan nio procent av deltagarna i studien, 204 patienter, hade begått någon kriminell handling efter att de fått sin sjukdomsdiagnos. De med Alzheimers sjukdom var de minst brottsbenägna (7 procent) medan de med demenssjukdom kopplad till personlighetsförändringar var mest brottsbenägna (37 procent). Brottshandlingarna bestod bland annat av stöld, sexuella närmanden, trafikförseelser eller offentlig urinering.
Resultaten i studien visar att kriminella handlingar kan begås av individer med demenssjukdom, speciellt frontotemporal demens – och här krävs speciella åtgärder. Sjukvården, rättsväsendet och samhället i stort måste vara uppmärksamma på när i vanliga fall skötsamma personer börjar avvika från sitt normala beteende och hjälpa dem till kontakt med läkare.
– Den här studien bekräftar till viss del vad som framkommit i tidigare studier, om än med ett större material, men i den här studien såg vi också att kriminellt beteende kan vara det första tecknet på en demenssjukdom.
Forskarna uppger att studien har sina begränsningar, då resultaten endast är baserade på de patienter som själva besökt en speciell klinik och att den inte visar hur mycket brott som begicks på grund av demenssjukdom i allmänhet.
Publikation
Criminal Behavior in Frontotemporal Dementia and Alzheimer Disease
Madeleine Liljegren, Georges Naasan, Julia Temlett, David C. Perry, Katherine P. Rankin, Jennifer Merrilees, Lea T. Grinberg, William W. Seeley, Elisabet Englund, Bruce L Miller.
JAMA Neurology online januari 2015
Olle Dahlbäck