Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Ljusare framtid för migränpatienter

En av tio män och två av tio kvinnor lider av migrän. Många får ingen bra hjälp av dagens mediciner, och har inte heller tillgång till kunniga läkare. Men det finns ljus i änden av tunneln, menar professor Lars Edvinsson från Lunds universitet. Han har nyligen blivit ordförande för International Headache Society, en världsomfattande förening för forskare och läkare med inriktning på migrän och annan primär huvudvärk.

Lars Edvinsson tror att nya och bättre läkemedel för migränpatienter är på väg inom en rätt snar framtid. Dessa bygger på en upptäckt som han själv gjorde i Lund 1984, upptäckten av signalsubstansen CGRP (calcitonin gene related peptide) i skallens blodkärl och i en nervknuta kallad trigeminusgangliet.

CGRP är en signalsubstans som frisätts från huvudets känselnerver i samband med anfall av migrän och annan smärta som Hortons huvudvärk, trigeminusneuralgi och paroxysmal huvudvärk. Forskningen har kunnat visa att det går att ta bort smärtan genom att blockera receptorn för CGRP – den mottagare på nervcellernas yta som annars skulle ta emot smärtsignalerna.

Att utveckla läkemedel byggda på denna kunskap har varit ett långt och svårt arbete. Ett skäl var att receptorn visade sig bestå av två olika komponenter, som förenas först då någon signalmolekyl binder sig till den. Nu är dock ett antikroppsbaserat sådant läkemedel på väg för patienter som har kronisk migrän, dvs svår huvudvärk mer än hälften av alla dagar i en månad.

Antikroppsbaserade medel måste ges med injektioner, eftersom antikroppar är stora molekyler som annars skulle upplösas i magen. Men det är inget som skrämmer patienter med svår migrän.

– Idag finns det patienter som betalar stora pengar ur egen ficka för injektioner med Botox. Behandlingarna kräver över 30 injektioner runt hela huvudet, och måste göras om med tre månaders mellanrum, berättar Lars Edvinsson.

Lars Edvinsson
Lars Edvinsson, har nyligen blivit ordförande för International Headache Society, en världsomfattande förening för forskare och läkare med inriktning på migrän och annan primär huvudvärk. Foto:Kennet Ruona

Han menar att ett antikroppsbaserat medel som blockerar CGRP-signalerna skulle kunna bli ett bättre alternativ. Fyndet av två sådana molekyler publicerades nyligen i den ansedda tidskriften Lancet Neurology, och en patientstudie på en tredje molekyl för kronisk migrän presenteras vid International Headache Societys världskongress i Valencia i nästa vecka.

En nyligen publicerad studie ledd av forskare vid University of Auckland, som även Lars Edvinssons grupp varit delaktig i, skulle också kunna bidra till utvecklingen av nya läkemedel. Studien visar att signalsubstansen CGRP inte bara tas emot av den CGRP-receptor som forskarna hittills koncentrerat sig på, utan även av en annan receptor, amylinreceptorn AMY1. Om man kan hitta ett sätt att blockera även denna receptor, så kanske smärtsignalerna kan stoppas dubbelt så effektivt.

Behovet av nya och bättre migränmediciner är stort, inte bara med tanke på att patienterna är så många. De är också mycket yngre än patienterna med andra neurologiska sjukdomar som stroke, Parkinsons och Alzheimers. Den samhällsekonomiska kostnaden för sjukskrivningar och minskad arbetseffektivitet är därför hög.

– Vi publicerade fyndet av receptorn AMY1 i en tidskrift med så kallad Open Access, fri tillgänglighet. Det kan göra det lättare för andra forskargrupper att arbeta vidare på det spåret. Det är verkligen viktigt att få fram bättre behandling för migränpatienter, som ofta har ett livslångt lidande, säger Lars Edvinsson.


Publikationer

Localization of CGRP, CGRP receptor, PACAP and glutamate in trigeminal ganglion. Relation to the blood-brain barrier.
Eftekhari S., Salvatore CA., Johansson S., Chen TB., Zeng Z., Edvinsson L.
Brain Research, online 20 nov 2014

A second trigeminal CGRP receptor: function and expression of the AMY1 receptor
Christopher S. Walker, Sajedeh Eftekhari, Rebekah L. Bower, Andrea Wilderman, Paul A. Insel, Lars Edvinsson, Henry J. Waldvogel, Muhammad A. Jamaluddin, Andrew F. Russo och Debbie L. Hay.
Annals of Clinical and Translational Neurology, online: 1 APR 2015
 

Ingela Björck

Kategorier

Senaste nyheter

2018-10-17
Donation hjälper forskarna avslöja mysterier om primaters beteende
Donation hjälper forskarna avslöja mysterier om primaters beteende
2018-10-17
Fortsatt stöd till spelberoendeforskning
Fortsatt stöd till spelberoendeforskning
2018-10-16
Digitalt fingeravtryck hotar din integritet
Digitalt fingeravtryck hotar din integritet
2018-10-15
Uppdragsutbildning från Lunds universitet ska bidra till att minska antalet dödsfall i trafiken
Uppdragsutbildning från Lunds universitet ska bidra till att minska antalet dödsfall i trafiken
2018-10-13
Stor studie bekräftar att 3D-screening hittar fler bröstcancertumörer
Stor studie bekräftar att 3D-screening hittar fler bröstcancertumörer

Intresserad av forskning och samhälle? Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen