Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Ny forskning avgränsar möjliga orsaker till glutenintolerans

Mängden gluten kan vara en viktigare ledtråd än tidpunkt för glutenintroduktion och amning i den fortsatta forskningen kring varför glutenintolerans uppstår. Det anser forskare vid Lunds universitet som genomfört flera omfattande studier av barn med förhöjd genetisk risk för glutenintolerans.
Gluten. Bildkälla: Mostphotos
Bildkälla: Mostphotos

Sverige är ett högriskland för utveckling av glutenintolerans (celiaki) i tidig ålder. Den enda kända och verkningsfulla behandlingen idag är att äta glutenfri kost livet ut. Det är fortfarande oklart varför glutenintolerans uppstår, men forskare världen över har under lång tid riktat sitt intresse mot bl.a. amning, kostvanor, tidpunkt för glutenintroduktion och geografisk hemvist. I en ny avhandling från Lunds universitet ingår studier som täcker alla dessa aspekter.

- Våra resultat pekar på att mängden gluten triggar sjukdomen. Vi har också konstaterat att matvanorna bland barnen vi undersökt varierar mellan länder, och att det finns skäl att närmare analysera betydelsen av denna variation. Fördjupade studier kan kanske bidra till att förklara varför svenska barn utvecklar celiaki tidigare än barn i andra länder, berättar Carin Andrén Aronsson, dietist och doktorand vid Lunds universitet, och fortsätter:

- Tidpunkten för glutenintroduktion verkar däremot inte ha någon större betydelse. Vi gjorde en mycket omfattande studie som bekräftar liknande slutsatser från tidigare mindre studier.  

Carin Andrén Aronsson. Foto: Pernilla Wästberg
Carin Andrén Aronsson. Foto: Pernilla Wästberg

All forskning i avhandlingen bygger på små barn med förhöjd genetisk risk för celiaki. Några av de viktigaste slutsatserna är:

  • Svenska barn som rapporterade ett högt dagligt glutenintag (mer än fem gram) fram till två års ålder hade dubbelt så hög risk att utveckla celiaki jämfört med de barn som åt en mindre mängd. Resultat från samma delstudie visar också att barn med celiaki åt mer gluten
  • Risken att utveckla den autoimmunitet som ger upphov till celiaki var störst i Sverige i jämförelse med andra länder i studien (Finland, Tyskland och USA). Resultatet kvarstod efter att ha justerat för några av de viktigaste orsakerna till celiaki (bärare av riskgen, diagnos finns sedan tidigare i familjen samt kön).
  • Amning (starttidpunkt/längd), tidpunkt för första intag av fast föda samt typ av kost varierade mellan de undersökta länderna. Europeiska barn introducerades först till potatis- och rotfrukter medan amerikanska barn introducerades först till ris- och rotfrukter. Längden på amningsperioden gick inte att knyta till risken att utveckla celiaki.
  • Tidpunkten för introduktion av gluten i kosten är inte en egen, självständig riskfaktor för senare utveckling av glutenintolerans.

Frågorna kring glutenintolerans fortsätter att sysselsätta Carin Andrén Aronsson efter disputationen.

- Vi kommer att undersöka betydelsen av glutenmängden i en ny, stor studie. Skiljer sig svenska barns glutenintag från barn in andra länder? Vi utökar studien med barn från de övriga deltagarländerna samt ökar uppföljningstiden jämfört med våra tidigare studier, från två till fem år. Vi ska också undersöka om tillskott av probiotika (nyttiga bakterier) i kosten har inverkan på risken att drabbas av celiaki, berättar Carin Andrén Aronsson och fortsätter:
Med mer kunskap om kostens betydelse hoppas jag att det blir möjligt att individanpassa dieten istället för att som idag ha generella kostråd.

Underlaget till avhandlingens studier utgörs av upp till 8 700 barn i fyra länder: Sverige, Finland, Tyskland och USA. Barnen ingår i det internationella forskningsprojektet TEDDY (The Environmental Determinants of Diabetes in the Young) vars mål är att ta reda på orsakerna till att barn får typ 1 diabetes och/eller celiaki. Huvudfinansiär är National Institutes of Health, USA (NIH).

- Det är ett mycket stort och resurskrävande arbete att försöka ringa in orsakerna till celiaki. Tack vare barnen i TEDDY-studien kan vi göra flera vetenskapligt viktiga studier, förklarar Carin Andrén Aronsson.

Carin Andrén Aronsson vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet, försvarar den 23 september 2016 avhandlingen ”Infant Feeding Practices and the Risk of Celiac Disease”.

Björn Martinsson

 

Kategorier

Fakta/Glutenintolerans (celiaki)

Glutenintolerans, så kallad celiaki, innebär att man inte tål proteinet gluten som finns i vete, råg och korn. Exempel på symtom är trötthet, diarré, viktnedgång och blodbrist. Obehandlad glutenintolerans har även kopplats samman med benskörhet, depression och försenade pubertet.
I Sverige visar statistik att förekomsten bland småbarn ökar på nytt och att ungefär två procent av den totala befolkningen har utvecklat celiaki. Undersökningar genom screening av normalbefolkningen visar på högre förekomst i yngre åldrar samt att det kan finnas ett stort mörkertal.

Senaste nyheter

2018-09-24
Miljonpris för upptäckt av hjärnans reningssystem
Miljonpris för upptäckt av hjärnans reningssystem
2018-09-21
Hur mycket stiger havet? Stora skillnader mellan länders prognoser
Hur mycket stiger havet? Stora skillnader mellan länders prognoser
2018-09-20
Storstäder mest innovativa – visar unik statistik
Storstäder mest innovativa – visar unik statistik
2018-09-19
Ny metod för att diagnosticera Alzheimers
Ny metod för att diagnosticera Alzheimers
2018-09-18
Bakterier gör elektrisk ström av socker i din tarm
Bakterier gör elektrisk ström av socker i din tarm

Intresserad av forskning och samhälle? Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen