Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Nya resultat sticker hål på ideal om självhushåll i Afrika

Rika skördar i all ära. Men ska man utrota hunger i Afrika är det effektivare att satsa på handel och infrastruktur än grödor och jordförbättringar. Detta är, litet tillspetsat, resultaten från en tolvårig studie som korskopplat satellitdata med intervjuer i 56 byar i sex afrikanska länder.
Handel och infrastruktur är viktiga vägar till välstånd. Drönarbild från Kenya av Ola Hall.
Drönarbild av majsodling från Kenya, tagen av Ola Hall.

Studien visar att produktion och avkastning av majs ökade om infrastrukturen – vägar, telefoner – fungerade och om de afrikanska jordbrukarna inte endast odlade för självförsörjning utan också sålde grödor på marknader.


I bistånds- och utvecklingsarbete finns ett stort fokus på att förbättra utsäde, grödor och jordkvalitet. Detta är viktigt att arbeta vidare med, men man måste också lyfta blicken och se på byarnas relation till omvärlden, säger Göran Djurfeldt, forskare i kulturgeografi och professor emeritus i sociologi vid Lunds universitet och forskningsledare. 

Frågan om bästa vägen till ett hållbart jordbruk i utvecklingsländer är infekterad. Flera frivilligorganisationer, NGO:s, liksom den så kallade food sovereignty-rörelsen, hävdar att bönderna får det sämre när de ”luras” in i marknadsekonomin av köpmän och multinationella företag. När vägar och kommunikationer byggs ut, så snabbar det enligt dessa debattörer på utarmningen.

Dessa debattörer tenderar att romantisera självförsörjningen. Våra resultat visar tvärtom att bönderna står bättre rustade mot exempelvis torka och klimatförändringar om de tjänar pengar och dessutom får sina inkomster från flera håll, säger Göran Djurfeldt.

Dessutom är det orealistiskt att stoppa utvecklingen mot marknadsekonomi, enligt Djurfeldt. Istället gäller det att hitta ett mer konstruktivt sätt att förhålla sig till de negativa effekter som marknadsekonomin säkerligen också har.

Vårt huvudbudskap är att man måste ta ett helhetsperspektiv i dessa frågor och tänka in socioekonomiska faktorer jämte klimatförändringar och avkastning på skörd. Våra mätningar visar att majsproduktionen söder om Sahara faktiskt ökade svagt mellan 2002-2014, trots klimatförändringar. En delförklaring är ökad handel och bättre infrastruktur.

 

Så här gick forskningen till:
Tack vare satellitbilder kunde forskare studera förändringar i biomassa över tid, både över en säsong och över ett drygt decennium. Sämre data över vägnätet gav ett svagare, men ändå signfikant samband för kommunikationernas betydelse. Resultaten korskopplades sedan med intervjusvar för att fastställa eventuella samband mellan de olika datakällorna.

 

Över 2500 personer från sammanlagt 56 byar i sex afrikanska länder intervjuades. De fick frågor om storleken på sina skördar, hur ofta de sålde sina grödor, varifrån de fick övriga inkomster kom ifrån: Hur mycket majs fick du vid senaste skörden? Sålde du någon majs? Hur mycket och vad fick du betalt? Har du några andra inkomster än jordbruket?  Intervjuerna gjordes vid tre tillfällen under perioden 2001-2014.

 

Satellitdatan hämtades från Nasa vars satelliter dagligen kör runt jordklotet. Forskarna studerade återkommande två jordbruksområden i varje by, i storleken 250x250 meter, samt en obrukad yta med naturlig vegetation.


Forskningen har varit tvärvetenskaplig och involverat fem forskare i kultur- och naturgeografi, sociologi och statistik vid Lunds universitet och med samarbetspartner vid ledande afrikanska universitet samt vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

 

Finansiärer har framförallt varit Vetenskapsrådet och samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet.

Kategorier

Intresserad av forskning och samhälle? Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen