Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Prorektorstjänst ska inte vara gräddfil till professur

Porträttbild man utomhus
Thomas Kaiserfeld är professor i idé- och lärdomshistoria och ingår i den arbetsgrupp som har arbetat fram nya regler för rektors- och prorektorsrekrytering. Foto: Gunnar Menander

Det ska vara möjligt att rekrytera en prorektor externt. Men det ska inte vara möjligt att ansöka om befordran till professor i samband med uppdraget.
– En prorektorstjänst ska inte kunna uppfattas som en gräddfil till en professur, säger Thomas Kaiserfeld.

Han är en av dem som representerar universitetskollegiet i den arbetsgrupp som fick i uppdrag av universitetsstyrelsen att ta fram förslag till utformning av en framtida process för rekrytering av rektor och prorektor. I gruppen, som nu är klar med sitt förslag, ingår även styrelserepresentanter och fackliga representanter (se faktaruta).

Det fanns mycket att diskutera kring externt rekryterade prorektorer vilkas uppdrag tidsmässigt är beroende av rektorernas mandatperioder. Vad gör man av en prorektor som inte har en grundtjänst vid universitetet när rektors mandatperiod är slut?

– Hen ska då erbjudas en administrativ tjänst, säger Thomas Kaiserfeld som menar att det inte vore möjligt att tillfälligt anställa någon för bara en eller två mandatperioder.

Att omvandla prorektorsuppdraget till en vanlig lärartjänst diskuterades också, men bedömdes alltså vara ett sämre alternativ. En annan fråga var hur rektor skulle involveras i rekrytering av prorektor och här landade man i att den möjligheten ska ges tidigt i processen.

Varför det överhuvudtaget ska vara möjligt att rekrytera en prorektor externt motiverar arbetsgruppen med att det höjer kvaliteten bland de sökande och ökar urvalet.

– Det har inte varit så många sökande under senare år och det är inte helt lätt att rekrytera en prorektor, säger Thomas Kaiserfeld som tycker att prorektors­uppdraget borde vara mer attraktivt eftersom det visat sig vara en språngbräda till rektorstjänster vid andra lärosäten i landet.

Vidare diskuterades möjligheten för de sökande att få vara anonyma. Här kom man fram till att efter de blivit utvalda som kandidater att höra så skulle kravet på anonymitet kollidera med offentlighetsprincipen.

– Det finns ju dessutom stor risk för läckor också när så många känner till namnen.

En annan viktig fråga handlade om universitetskollegiets representation i rekryteringsgruppen (före detta beredningsgruppen) – den grupp som väljer ut vilka kandidater som man ska gå vidare med. Tidigare har kollegiet endast haft en adjungerad ledamot i den gruppen och nu föreslås fyra representanter.

– Detta för att balansera styrelsens fyra representanter, säger Thomas Kaiserfeld.

Dock är ordförandeposten i rekryteringsgruppen styrelsens och den rösten är utslagsgivande.

Hur många kandidater som ska tas fram till rektorsposterna var också en diskussionspunkt. Här kom man fram till att rekryteringsgruppens uppdrag är att ta fram mer än ett förslag till dessa poster, såvida inte hela rekryteringsgruppen är enig om en och samma kandidat.

Universitetsstyrelsen behandlade arbetsgruppens förslag på sitt möte den 28 oktober.

 

FOTNOT: Ser man till LU:s tre senaste prorektorer så rekryterades Eva Åkesson vidare till rektor för Uppsala universitet och Eva Wiberg till rektor för Göteborgs universitet. Nuvarande prorektor Sylvia Schwaag Serger rekryterades externt från Vinnova.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bakgrund

Vid senaste prorektorsrekryteringen fick universitetskollegiet endast en kandidat att höra av dåvarande beredningsgruppen som dominerades av styrelserepresentanter. Detta väckte missnöje hos kollegiet som menade att universitetsstyrelsen åsidosatte det kollegiala ledarskapet. Styrelsens motivering för att tillsätta arbetsgruppen, som de gjorde i december 2017, var att ”samråd och förankring är viktiga principer vid utseende av ledare och att det är av största värde att bevara detta samråd.

Arbetsgruppen

Arbetsgruppen har bestått av följande representanter för universitetskollegiet: Thomas Kaiserfeld, Marie Wahlgren och Fredrik Tersmeden. Följande har representerat universitetsstyrelsen: Jens Oddershede (ordförande), Wanja Lundby-Wedin, Tommy Andersson och Johan Reimer (studentrepresentant).

 

 

Rektorsprocessen

En rekryteringsgrupp som utses av universitetsstyrelsen ska bestå av fyra representanter från styrelsen varav en ska vara ordförande med utslagsröst, samt fyra representanter från universitetskollegiet och två från personalorganisationerna (utan rösträtt). Gruppen ska ta fram mer än ett förslag till kandidater (såvida inte hela gruppen är enig om en kandidat) att höras av universitetskollegiet som består av 48 ledamöter som representerar lärare, forskare och studenter. Det är sedan universitetsstyrelsen som utser prorektor och regeringen som utser rektor.