Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Rastlek i helklass gynnar skolarbetet

Lek i storgrupp under rasten förbättrar verksamheten i klassrummet. Det visar Maria Heintz i ny forskning från Socialhögskolan vid Lunds universitet. Hon har studerat barns kamratskapande gruppinteraktioner och ser sambandet mellan barnens lekar och inlärningen i klassrummet.
Rastlek
Rastlekens utformning har betyudelse för det pedagogiska arbetet. Fotograf: Mostphotos/Katja Kircher

Maria Heintz har tidigare arbetat som skolkurator. I sin forskning belyser hon en fråga som hon ständigt återkom till i sitt praktiska arbete; kan alla vara kompis med alla?
– Det finns i dag ett stort fokus på fri lek under rasterna, säger Maria Heinz. Med tanke på hur betydelsefull leken är både för det psykiska välmåendet och för det pedagogiska arbetet så tror jag att skolan bör lägga mer vikt vid barnens lekar.
Maria Heintz har under ett år följt en klass för att se på vilket sätt barnens lekar påverkar skolarbetet.
– Det blev tydligt att lek i storgrupp är en kamratskapande ritual som sedan håller i sig under skolarbetet. Om exempelvis hela klassen tillsammans har lekt dunkgömme under rasten så fortsätter den samhörigheten under lektionen, säger hon.
När man låter barnen bestämma helt själva blir det ofta lek i smågrupp - och som konsekvens blir effekten på samhörighetskänslan ofta den rakt motsatta.
– Det finns helt klart en lockelse för barn att leka i mindre grupper, säger hon. Det negativa med smågruppsleken är att den kan skapa en spänning mellan olika kompisgrupper och att denna spänning lever kvar i skolarbetet.

Tycker du att all rastlek ska vara styrd eller när ska barnen få leka i smågrupper?
– Min forskning visar att barnen genom sina lekar skapar sig en uppfattning om varandra och om leken oavsett om pedagogen går in och försöker styra leken eller ej. Men det är så klart också viktigt att barnen får möjlighet att själva välja sin lekgrupp. Det är snarare så att pedagoger och andra vuxna i skolan behöver lyssna av var barnen befinner sig känslomässigt när de kommer in i klassrummet efter rasten och använda sig av de energierna i det pedagogiska arbetet, säger Maria Heintz.

En gruppindelning som Maria Heintz är negativ till är när man delar på flickor och pojkar för att göra olika aktiviteter.
- Ofta gör man den här indelningen med hänvisning till att flickor behöver större utrymme, men jag har sett att den här uppdelningen har en tendens att öka klyftorna mellan könen.

Text: Ulrika Oredsson
Ladda ner Maria Heintz avhandling ”Alla är ju med alla…”: Kamratskapande gruppinteraktioner i skolan”

Kategorier

Kontakt

Mer information:
Maria Heintz nås på maria [dot] heintz [at] soch [dot] lu [dot] se eller 0738-53 72 45
Ladda ner hennes avhandling ”Alla är ju med alla…”: Kamratskapande gruppinteraktioner i skolan”  http://portal.research.lu.se/portal/sv/publications/alla-ar-ju-med-alla(609e79c7-7589-424f-b4b5-6679cfef3b07).html

Maria Heintz

Intresserad av forskning och samhälle? Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen