Det står allt mer klart att tarmfloran påverkar processer som rör vår hälsa och olika sjukdomstillstånd vi kan drabbas av, men exakt hur mikroberna i våra tarmar orsakar just lungsjukdomar har varit svårt att klarlägga. Tarmfloran tros spela en roll både när det gäller astma och lunginflammation, men mer kunskap behövs, något som bland andra Shraddha Chakradhar, en av nyhetsredaktörerna på Nature Medicine belyst.
Nu har forskare vid Lunds universitet i ett internationellt samarbetsprojekt hittat en direkt koppling mellan tarmfloran och lungsjukdom i samband med blodtransfusion.
Tarmfloran driver på sjukdomsutveckling
Forskarna gjorde upptäckten när dem studerade TRALI (Transfusion Related Acute Lung Injury), en lungkomplikation som kan uppstå efter blodtransfusion och som är den främsta orsaken till transfusionsorsakade dödsfall. Sjukdomsmekanismerna vid TRALI är dåligt förstådda, och mer kunskap om denna sjukdom behövs för att utveckla diagnostik och behandlingsmetoder.
– Vi såg att sammansättningen av tarmfloran driver den patologiska immunresponsen i lungorna vid TRALI, säger Rick Kapur, postdoktoral forskare vid Lunds universitet och en av forskarna bakom studien.
Steril miljö ger motståndskraft mot TRALI
Forskarna jämförde två grupper av möss, där den ena gruppen hölls i en strikt steril miljö, vilket gjorde att deras tarmflora påverkades minimalt av yttre faktorer, medan den andra gruppen växte upp i en normal, mindre steril miljö.
– Mössen som hölls i den mer sterila miljön var resistenta mot att utveckla TRALI, medan mössen som hållits i den mindre sterila miljön utvecklade svår TRALI, berättar John W. Semple, professor vid Lunds universitet som lett studien.
Det visade sig att sammansättningen av tarmfloran skiljde sig markant åt mellan de två grupperna möss, något som forskarna såg med hjälp av gensekvensering av mössens avföring. Gensekvenseringen utfördes av the Centre for Translational Genomics (CTG) vid Lunds universitet.
Dessutom, när forskarna sedan slog ut tarmfloran med hjälp av olika typer av antibiotika, såg de att mössen som hade TRALI inte längre utvecklade sjukdomen.
Fekaltransplantation skyddade
Därefter transplanterade forskarna avföring från mössen som utvecklade TRALI till de möss som var resistenta mot TRALI. Efter fekaltransplantationen kunde även de tidigare resistenta mössen utveckla TRALI.
– Detta bekräftade sambandet mellan tarmflorans innehåll och hur TRALI uppstår, säger John W. Semple.
Analys av tarmfloran kan användas för screening
Nu återstår för forskarna att kartlägga vilka specifika magtarmbakterier som är direkt involverade, men kunskapen om att tarmbakterier kan påverka lungorna är ett viktigt fynd som kan leda till utveckling av diagnostik och nya läkemedel.
Forskarna lyfter också fram att minst lika viktigt är möjligheten att enkelt bedöma risken för TRALI med hjälp av analys av tarmfloran.
– Genom att känna till sammansättningen av tarmfloran hos personer som ska få blodtransfusion - en analys som är enkel att göra idag - kan bli en hjälp för att bedöma vilka som har en ökad risk att utveckla TRALI, säger Rick Kapur.
Studierna är utförda på möss, men kliniskt relevanta, menar forskarna.
– Den TRALI-modell vi använder i mössen är väldigt lik hur tillståndet ter sig i människor och nästa steg blir att bekräfta fynden i människa. Det är inte ofta som sådana här fynd i musstudier direkt kan leda till en klinisk studie, men det kommer att vara vårt mål, säger John W. Semple.
Studien är finansierad med stöd av Vetenskapsrådet, Crafoordska Stiftelsen, Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund och Canadian Blood Services.
Tove Smeds