Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Tillgång till rent vatten – inte varje människas möjlighet. Lundaforskare hjälper landsbygden i Kazakstan.

Att leva i ett samhälle med rent vatten och fungerande avloppssystem är grundläggande för människans goda hälsa. I Kazakstan i Centralasien kan man inte räkna med säker vattenförsörjning och många riskerar att få allvarliga infektionssjukdomar. Men nu vill landet fokusera på att förbättra befolkningens hälsa och man vänder sig till Lunds universitet för hjälp.
Karta över Kazakstan

Ungefär 2,1 miljarder människor på jorden saknar tillgång till rent vatten. 2016 dog 870 000, på grund av brist på rent vatten och svårigheter att klara sin hygien – de allra flesta dödsfallen berodde på diarrésjukdoma. Ett av FN:s Globala mål för hållbar utveckling är därför tillgång till rent vatten.

Orealistiska planer för vattenförsörjning

I Kazakstan - en före detta sovjetrepublik - lever 40 procent av befolkningen på landsbygden i glest bebyggda områden där det på många håll är stora avstånd mellan byarna. Under perioden 1950 - 1980 byggde sovjetstaten ut vattenledningssystem i ett försök att försörja hela landsbygden med dricksvatten. Efter Sovjetunionens sammanbrott 1991 försämrades snabbt dessa ledningssystem och utbyggnaden upphörde.

– Kazakstans regering satte 2011 målet att 80 procent av landsbygden ska ha tillgång till kranvatten från ett centralt vattenledningssystem 2020. Det kommer emellertid inte att vara möjligt, säger Kamshat Tussupova, forskare inom det strategiska forskningsområdet the Middle East in the Contemporary World, MECW

Brist på aktuella data och expertis

Kamshat Tussupova och hennes studenter har genomfört undersökningar på landsbygden i Kazakstan och konstaterat att statistiken som de statliga planerna bygger på inte speglar verkligheten. Deras studier visar att de flesta människorna på landsbygden använder vatten från egna borrhål eller brunnar, och att vissa använder vatten från öppna källor. Därför behöver myndigheterna, enligt Kamshat Tussupova, veta vilken tillgång det finns till dricksvatten och sanitetstjänster innan de planerar att återställa och förlänga ledningssystemet. De behöver även veta om människor är villiga att acceptera att betala för ett nytt system.

barn tar vatten
Bybor tar vatten från det offentliga borehålet i Pavlodar Region, Kazakhstan. Foto: taget av forskargrupp

– Bristen på korrekta data kan också orsaka problem när man ska arbeta med att främja befolkningens hälsa, säger Kamshat Tussupova. Om man till exempel vill titta på vattenrelaterade hälsoproblem, som diarrésjukdomar, finns det en risk att man drar fel slutsatser om man utgår från att de flesta invånarna använder rent vatten från ledningssystemet. Eller om man inte inser att de som använder andra vattenkällor inte heller är anslutna till ett avloppssystem.

– Det är inget fel med att använda vatten från borrhål eller brunnar så länge dessa inte förorenats av avlopp. Problemen med föroreningar är något som många människor i landsbygden är medvetna om. De vill skydda sina vattenkällor och ta hand om sina sanitetssystem, men de vet inte alltid hur man gör det bäst. Det verkar vara brist på lokalt stöd och expertis, säger Kamshat Tussupova.

Praktiskt orienterad utbildning

Det behövs helt klart och tydligt ett behov av expertrådgivare och av aktuella data för beslutsfattande när Kazakstans regering nu åter fokuserar på insatser för folkhälsan. Kamshat Tussupova och hennes kollegor vid Lunds universitet har därför blivit ombedda att bland annat hjälpa till med att inrätta en universitetsutbildning om hälsofrämjande arbete.

– Inom WHO:s delprogram Hälsofrämjande skolor och universitet kommer vi att bidra till att förbättra utbildningen i hälsofrämjande, säger Kamshat Tussupova, och på så sätt kommer vi att kunna utbilda expertis till olika WHO-delprogram.

Utbildningen kommer att vara både forskningsbaserad och praktiskt orienterad, med tyngdpunkt på det praktiska.

– De studerande kommer att ha möjlighet att göra praktiskt arbete inom det nyligen etablerade programmet för Hälsofrämjande skolor och i det kommande delprogrammet Friska arbetsplatser.

Undervisning och forskning är sammankopplade

Genom hela utbildningen i hälsofrämjande kommer studenter även att få möjlighet att vara delaktiga i forskning inom tre områden varav två är de WHO-program som nämns ovan. Doktorander kommer att kunna genomföra delar av sin forskning inom dessa områden och master-studenter kommer få möjlighet att göra mindre, väl avgränsade, forskningsuppgifter under handledning.

Det tredje forskningsområdet där studenter kan bli involverad är Kamshat Tussupovas pågående projekt WASH (Water Sanitation Hygiene) – en fortsättning på hennes tidigare arbete i Kazakstan. Inom det projektet arbetar hon nu på att testa och införa ett online-system där uppgifter om vilka vattenkällor och sanitetstjänster som människorna där verkligen använder kan läggas in direkt via t ex en surfplatta. Framöver ska de enskilda vattenanvändarna kunna lägga in eventuella ändringar direkt. Detta innebär att planeringsunderlaget blir mer aktuellt och korrekt än vid tidigare inventeringar.

– Vi har börjat testa systemet i två landsbygdsområden och vi kommer senare att fortsätta i fler regioner, säger Kamshat Tussupova.

Som nästa steg i hennes WASH-program ¬vill Kamshat Tussupova och hennes kollegor arbeta med människorna i landsbygdsområden i Kazakstan så att de, tillsammans med borgmästare och statliga institutioner, kan komma fram till hur de kan förbättra den lokala vattenförsörjningen och sanitetssystemen.

 

Kategorier

Fakta:

Kamshat Tussupova är forskare vid Avdelningen för Teknisk vattenresurslära
och vid Centrum för Mellanösternstudier vid Lunds universitet. Hon tillhör också det strategiska forskningsområdet MECW: The Middle East in the Contemporary World.

Om MECW

Global Health Promotion Program
Världshälsoorganisationen (WHO) investerar i:
1. Hälsofrämjande skolor
2. Hälsofrämjande universitet
3. Friska arbetsplatser
https://www.who.int/healthpromotion/en/

Senaste nyheter

2019-10-22

FLINTSTONE 2020 – på jakt efter nya material till våra verktyg

FLINTSTONE 2020 – på jakt efter nya material till våra verktyg
2019-10-22

Nyfödda screenas för typ 1 diabetes och celiaki

Nyfödda screenas för typ 1 diabetes och celiaki
2019-10-22

Metall – nästa koldioxidneutrala bränsle?

Metall – nästa koldioxidneutrala bränsle?
2019-10-22

Öppet Fall tar sig an Harry Scheins testamente

Öppet Fall tar sig an Harry Scheins testamente
2019-10-21

En växande global elit flyger tusen gånger mer än genomsnittet

En växande global elit flyger tusen gånger mer än genomsnittet

Intresserad av forskning och samhälle? Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen