Som LUM skrev i förra numret visar det sig vara svårast att få till gränsöverskridande samarbeten inom utbildningen. Tiden pekas ut som det största hindret – lärarna är redan hårt tidsbundna och hinner inte trampa upp nya stigar. Frågan som ligger bakom utredningen är om värdefulla gränsöverskridande samarbeten inte blir av på grund av främst administrativa hinder?
– Kraften är större än frustrationen, säger Torun Forslid. Men ofta är det eldsjälar som sätter igång något nytt och sen när de försvinner så kan det bli problem.
Central funktion
Inte minst därför vore det bra med en vägledande central funktion, tycker utredarna, där erfarenheter, kunskap och rutiner finns samlade. Hur man på bästa sätt hanterar den nya datalagen GDPR är något som många har frågor om. Det finns också vissa oklarheter kring overheadkostnader.
– Inom forskningen fungerar OH-modellen bra, men kräver att prefekten eller ekonomen förklarar hur den är uppbyggd. Vid brist på medel till samfinansiering kan forskarna frestas att lägga hela bidraget på den institution som har lägst OH, säger Elisabeth Pupp.
När det gäller utbildningen reglerar OH-modellen inte fullt institutionsoverhead. Vid en institution som säljer mer lärartid än vad den köper kan problem uppstå med att inte få ersättning för de kostnaderna. Här finns exempel på hur exempelvis Samhällsvetenskapliga fakulteten löst det genom en särskild ersättningsmodell.
– Sammantaget fungerar modellen med köp av hel kurs mer smärtfritt än köp av lärartid, säger Elisabeth Pupp.
Gemensamma institutioner
Utredningen rekommenderar också att fakulteter med gemensamma institutioner, som de fysiska och kemiska, ser över lokala regleringar och praxis för att synkronisera vad som är möjligt utan att ge avkall på ämnesmotiverade skillnader.
– Annars tycker de vi har pratat med att fördelarna med att tillhöra två fakulteter är större än nackdelarna, säger Torun Forslid och exemplifierar med bredare nätverk och fler ämnesingångar.
Utredarna rekommenderar vidare att samtliga ledningsnivåer ska uppmärksamma den gränsöverskridande forskningens utmaningar och att det skrivs in i dekankontrakten samt uppmärksammas i verksamhets- och kvalitetsdialogerna. Liksom att ett universitetsgemensamt utbud av kurser för ledarskap och högskolepedagogik ska värnas. Checklistor och standardavtal är andra rekommendationer för särskilt utbildningssamarbeten liksom en översyn av anmälningssystemet till kurser inom program. Detta för att tillmötesgå studenternas önskemål om ökade möjligheter att läsa valbara fristående kurser inom andra fakulteter.
Möjliga åtgärder
Utredningen lämnar ett tjugotal rekommendationer som bör ses som en förteckning över möjliga åtgärder för att underlätta samarbeten. Nu börjar ett prioriteringsarbete bland rekommendationerna där de föreslagna åtgärderna ska vägas mot andra pågående förändringar samt kostnader.
Det finns flera goda exempel på forskningssamarbeten över fakultetsgränserna. Utredarna nämner bland annat Pufendorfinstitutet och de tematiska samverkansinitiativen. Institutionen för designvetenskaper är byggd på samverkan kring människa, teknik och design och har inte mindre än sju forskarutbildnings-ämnen och fungerar också bra. NanoLund med tre fakulteter är ett annat gott exempel liksom de strategiska forskningsmiljöerna BECC och MERGE inom Centrum för miljö- och klimatforskning.
