Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Inför toppmötet – fem frågor till klimatforskaren

Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet, svarar på frågor med anledning av klimatmötet COP25 i Madrid den 2-13 december.
Markku Rummukainen är professor i klimatologi vid Lunds universitet samt klimatrådgivare vid SMHI. Bild: K. Ruona
Markku Rummukainen är professor i klimatologi vid Lunds universitet samt klimatrådgivare vid SMHI. Bild: K. Ruona

- Vilka möts och varför?

COP25 är det 25e stora klimatförhandlingsmötet mellan världens länder inom ramen för FN:s konvention om klimatförändringar. COP-mötena äger rum varje år i november eller december och kompletteras av ytterligare möten på våren eller i början av sommaren. Klimatförhandlingarna är en process i vilken nya frågor successivt kommer in. En fråga kräver ofta förhandlingar under flera möten och överenskommelser byggs gradvis fram.

Årets ordförandeland Chile har arbetat för att havsrelaterade frågor ska uppmärksammas extra, utöver själva förhandlingarna, och att COP25 ska gå till historien som ”Blue COP”.

- Vad står på spel under årets förhandlingar?

Under COP25 fortsätter arbetet med Parisavtalets arbetssätt och bestämmelser. I synnerhet kommer Parisavtalets så kallade Artikel 6 vara i fokus. Den handlar om hur länder kan samarbeta kring utsläppsminskningar, exempelvis genom att ett land utför åtgärder i ett annat land, och sedan kan tillgodoräkna sig utsläppsminskningen inom sitt eget nationella klimatåtagande. I Paris kom man överens om att det ska vara möjligt, men det finns många tekniska frågor som behöver redas ut. För övrigt finns en lång rad andra frågor på agendan, och man vill gärna se framsteg även gällande dem.

- Vad kan bli svårast att komma överens om?

Just vad gäller Artikel 6 så finns det lite olika syn på vilka åtgärder som bör omfattas av mekanismen, vem som ska få tillgodogöra sig utsläppsminskningarna, och så vidare. Hur exakt man löser dessa knutar är viktigt för att Artikel 6 verkligen ska bidra till ett ambitiöst klimatarbete och inte leda till exempelvis överskattningar av de insatser man gör genom att utsläppsminskningar räknas dubbelt.

- Vad får det för betydelse om man lyckas lösa detta, eller inte?

Det är förstås viktigt att Parisavtalet blir så ambitiöst som möjligt och att regelverket för alla dess delar blir klart. Det underlättar för länder och andra aktörer när de planerar, verkställer och utvärderar olika klimatåtgärder. Nu snart ska alla länder komma in med nya nationella klimatplaner och då är det säkert en del som vill kunna tillämpa sådana ”utsläppsmarknader” som artikel 6 kan omfatta.

- Vad händer om man inte kommer överens?

En del av det som ska upp på bordet i Madrid är sådant som man hade hoppats bli klara med redan på COP-mötet i Polen för ett år sedan. På samma sätt är det så, att det som inte blir löst nu i Madrid kommer att kvarstå till nästa möte. Det skulle förstås bromsa procesessen, men då får man försöka komma ikapp under 2020.

Klimatexperter vid Lunds universitet som är tillgängliga för att svara på frågor :

Markku Rummukainen, CEC, professor i klimatologi. Kan kommentera de flesta klimatfrågor. Medlem i FN:s klimatpolitiska råd, IPCC, samt medlem i regeringens klimatpolitiska råd.
E-post: markku [dot] rummukainen [at] nateko [dot] lu [dot] se
Telefon: 0708186889

Emily Boyd, föreståndare för Lund University Centre for Sustainability Studies. Expert inom området förlust och skada från klimatförändringar (Loss and Damage): vem, var, hur och på vilken nivå drabbas grupper av klimatförändringarna? Så hanterar vi de oundvikliga förluster och skador som ett förändrat klimat för med sig.
E-post: emily [dot] boyd [at] lucsus [dot] lu [dot] se
Telefon: 0703581839

Astrid Kander, professor i ekonomisk historia på Ekonomihögskolan. För frågor om miljöekonomi, med särskilt fokus på hur den globala marknaden kan ge en skev bild av ländernas koldixoidutsläpp. Forskarna har därför utvecklat en ny indikator för hur koldioxidutsläpp kan redovisas när ett lands export och import påverkar utsläpp i andra länder. Detta för att se till att nationella utsläppsminskningar leder till minskade utsläpp globalt och inte bara till ökade utsläpp någon annanstans.
E-post: astrid [dot] kander [at] ekh [dot] lu [dot] se
Telefon: 070994 23 29, 046-222 74 83

Roger Hildingsson, statsvetare och expert på så väl internationell som global miljö- och klimatpolitik. Kan bland annat svara på frågor hur samhället kan styra omställningen; klimatlagar, färdplaner, utsläppshandel mm.
E-post: roger [dot] hildingsson [at] svet [dot] lu [dot] se
Telefon: 0706931571

Margareta Johansson, forskare vid institutionen för natugeografi och ekosystemvetenskap. Studerar permafrost och hur klimatförändringarna påverkar Arktis.
E-post: margareta [dot] johansson [at] nateko [dot] lu [dot] se
Telefon: 070-6842965

Här är fler klimat- och miljöexperter med kontaktuppgifter.

Kategorier

Senaste nyheter

2019-12-11

Långlivat trä utan miljöskador

Långlivat trä utan miljöskador
2019-12-10

21 miljoner till innovativ immunterapiforskning

21 miljoner till innovativ immunterapiforskning
2019-12-09

Blodfettsprofil förbättrar riskbedömning av typ 2-diabetes

Blodfettsprofil förbättrar riskbedömning av typ 2-diabetes
2019-12-06

Lunds universitets mätdata om växthusgaser får en viktig roll i FN:s klimatarbete

Lunds universitets mätdata om växthusgaser får en viktig roll i FN:s klimatarbete
2019-12-05

Nationalekonom: Marknaden driver jordbruket åt fel håll

Nationalekonom: Marknaden driver jordbruket åt fel håll

Intresserad av forskning och samhälle? Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen