Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Vårt förhistoriska arv på väg att raderas ut

I 9000 år låg boplatsen från stenåldern väl bevarad i Ageröds mosse i Skåne. Nu är den nästan utplånad. Det visar en undersökning som publiceras i den prestigefyllda tidskriften PLOS ONE. Problemet är alarmerande och sträcker sig långt utanför skånska Ageröd:
Inom 20 år kommer mycket av vår äldre kulturhistoria att vara borta på grund av klimatförändringar och annan mänsklig påverkan. Men finns det någon räddning?
Arkeolog vid utgrävning
Lundaarkeologen Adam Boethius vid utgrävning i Ageröd.

Första gången man gjorde utgrävningar kring Ageröd var på 1940-talet. Då hittade Lundaarkeologer en stor boplats från jägarstenåldern, daterad till för cirka 8700–8200 år sedan.

I den syrefattiga mossen fann man mängder av välbevarat organiskt material såsom ben, horn och träredskap. Fynden blev viktiga för kunskapen om sydskandinavisk stenålder.

När nya utgrävningar, med nya frågeställningar gjordes på 70-talet noterade man att mossens lagertjocklek hade minskat. Efter avslutat arbete täcktes fyndplatsen återigen, allt i enlighet med såväl svensk som europeisk lagstiftning och praxis, som bygger på att fornminnen kan bevaras i sin ursprungliga miljö, dvs under mark.

Men nu visar forskare från Lunds och Stockholms universitet samt Statens historiska museer att så inte längre är fallet.

Senaste utgrävningen gav skrämmande resultat

Förra året gjorde de en ny begränsad utgrävning vid Ageröd för att se hur försurning, utdikning och klimatförändringar påverkat de organiska fornlämningarna.

Cirka 4000 fragment undersöktes för att forskarna skulle kunna fastställa i vilken grad och takt de vittrar bort. 

– Det har varit skrämmande att konstatera att dessa lämningar som har legat säkert och skyddat i 9000 år, på bara några decennier har gått från välbevarade till det skick de idag befinner sig i, det vill säga helt eller på god väg att utraderas, säger arkeologen Adam Boethius från Lunds universitet.

Akeologiska föremål från utgrävningar vid olika tidpunkter.
Bild publicerad i PLOS ONE föreställande några av benen från de olika grävningarna (a–d från 2019, e–i från 1940- och 1970-talsutgrävningarna).

 

Tabell som jämför föremålens vittringsgrad vid olika utgrävningar 1940-tal, 1970-tal och 2019 och på olika platser.
Jämförelse av benens vittringsgrad mellan olika områden på boplatsen och utgrävningsår (bild publicerad i PLOS ONE).

Ageröd ligger ganska isolerat och forskarna menar att människans påverkan där har varit mindre än vid många andra fyndplatser som därför på goda grunder kan misstänkas vara i ett ännu sämre skick.

– Dessa ställen är inte bara viktiga för att de berättar något om vår kulturhistoria, säger Adam Boethius. De organiska lämningarna utgör också ett värdefullt klimat- och miljöarkiv där man kan utläsa och sätta förändringar över tid i relation till olika typer av mänsklig påverkan, och utifrån detta göra prognoser för framtiden.

Snabba åtgärder krävs

Forskarna beräknar att Ageröd med flera fornlämningar kommer att vara helt försvunna om ett decennium eller två.

– Det är extremt bråttom om vi ska hinna göra något för att rädda dem, säger Adam Boethius. När det väl är borta är det som gått förlorat försvunnet för alltid. Detta sker samtidigt som arkeologiska naturvetenskapliga metoder, såsom ancientDNA- och isotopanalyser gör att vi idag har helt nya möjligheter att utvinna väldigt mycket mer kunskap från arkeologiska lämningar, som exempelvis migration, släktskap, diet med mera.

Vilka åtgärder kan vidtas eller är det redan för sent?

– Ett första steg är att det måste finnas en medvetenhet om att fornlämningarna är på väg att försvinna. Sedan måste samhället ta ställning till lagar och skydd av våra fornlämningar samt vad konsekvenserna blir om dessa delar av vårt arv tillåts försvinna utan att insatser görs för att rädda dem.

Forskarna bakom studien:

  • Adam Boethius, Lunds universitet
  • Mathilda Kjällquist och Ola Magnell, Arkeologerna, Statens historiska museer
  • Jan Apel, Stockholms universitet


Se hela studien på PLOS ONE:s webb:

“Human encroachment, climate change and the loss of our archaeological organic cultural heritage: Accelerated bone deterioration at Ageröd, a revisited Scandinavian Mesolithic key-site in despair”

     

    Kategorier

    Senaste nyheter

    2020-07-30

    Vårt förhistoriska arv på väg att raderas ut

    Vårt förhistoriska arv på väg att raderas ut
    2020-07-28

    Nytt blodprov upptäcker Alzheimers sjukdom lika exakt som dyra och komplicerade metoder

    Nytt blodprov upptäcker Alzheimers sjukdom lika exakt som dyra och komplicerade metoder
    2020-07-23

    Antiviral metod mot herpes banar väg för bekämpning av obotliga virusinfektioner

    Antiviral metod mot herpes banar väg för bekämpning av obotliga virusinfektioner
    2020-07-16

    Röntgen vid MAX IV undersöker framtida nanoelektronik

    Röntgen vid MAX IV undersöker framtida nanoelektronik
    2020-07-16

    Okänd blodbroms bakom världens mest sällsynta blodgrupp

    Okänd blodbroms bakom världens mest sällsynta blodgrupp

    Intresserad av forskning och samhälle? Prenumerera på Apropå!

    I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.

    Box 117, 221 00 LUND
    Telefon 046-222 00 00 (växel)
    Telefax 046-222 47 20
    lu [at] lu [dot] se

    Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
    Organisationsnummer: 202100-3211
    Om webbplatsen