Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Vätgasens återkomst

Om vätgas för tjugo år sedan var något som förväntades skulle kunna driva framtidens bilar men sedan glömdes bort, är förhoppningarna på gasen idag desto större: en förutsättning för det fossilfria, elbaserade samhället. Forskare och experter från industrin ägnar en heldag åt möjligheterna med vårt vanligaste och lättaste grundämne i gasform.
Vinsten med vätgas är dubbel: den kan användas både som råvara och energibärare. Och med förnybar el tillverkas av vanligt vatten – fossilfritt, med andra ord. Bild: MostPhotos.
Vinsten med vätgas är dubbel: den kan användas både som råvara och energibärare. Och med förnybar el tillverkas av vanligt vatten – fossilfritt, med andra ord. Bild: MostPhotos.

”Islossaren” är prisraset på förnybar el. Det gör det plötsligt lönsamt att producera stora mängder vätgas med hjälp av förnybar el som via elektrolys spjälkar vanligt vatten till vätgas och syre.

För klimatet (och industrin) är detta en jättemöjlighet. Vätgas fungerar nämligen som en ren energibärare som kan ersätta fossila bränslen när inte el eller bioenergi är tillgängliga. För industrin kan väte ersätta kol vid tillverkning av stål (det så kallade Hybrit-projektet) eller utgöra grunden för framtida plasttillverkning. En ytterligare möjlighet är så kallade elektrobränslen där koldioxid omvandlas till användbara kolväten med hjälp av väte. 

– Ett annat skäl till den stora vätgasvurmen just nu är att ett elsystem som är byggt på förnybar el behöver balanseras. Tillgången till vind, vatten och sol är ju hur stora som helst, men de varierar i tillgång och då väte kan fungera som ett energilager, säger Max Åhman, docent i miljö- och energisystem vid LTH, Lunds universitet och arrangör av seminariet som äger rum den 19 mars i Lund

Utvecklingen har snabbats på till följd av kravet på netto-nollutsläpp år 2045. 

– Det är stor skillnad mellan att ha mål som handlar om att minska utsläppen ”lite grann” och ett mål som kräver nollutsläpp. Det senare förändrar spelplanen och perspektiven blir annorlunda, säger Max Åhman.

Han lyfter lagringen som exempel. Tidigare sas att vätgasen var svår och dyr att lagra – gasen är utrymmeskrävande – men när man tittat närmare på det har det inte visat sig vara så krångligt, trots allt. Naturgasnätet förväntas kunna svälja en del, exempelvis. Och om den förnybara elen för att tillverka vätet är billig, så kan dessutom en högre kostnad för lagring accepteras. 

Vätgasen spelar även en ytterligare roll i det fossilfria samhället: som råvara. Med sin enkla kemiska sammansättning kan den användas för att tillverka kolväten som sedan kan bland annat bli konstgödsel, färg och plast. Kolet kan tillföras via koldioxid som fångas in från luften eller tillförs via biomassa.

– Det är stora mängder fossilråvara som ska ersättas. Fyra procent av världens olja går exempelvis till produktion av kemikalier idag. Om istället vätgas kan användas är mycket vunnet, säger Max Åman.

Också utvecklingen av vätgasdrivna fordon har gjort framsteg sedan 2000-talet och idag satsas det återigen på ett genombrott för vätgas för exempelvis lastbilar. 

Programmet är öppet för alla intresserade. Journalister också välkomna.

Länk till programmet: https://www.lth.se/fileadmin/energiportalen/Energiseminarium_mars_2019.pdf
 

Kategorier

Senaste nyheter

2019-03-18

Fyra frågor om Europas framtid

Fyra frågor om Europas framtid
2019-03-18

Samtidsspaning: ”Om 20-30 år kan Sverige vara självförsörjande på el från vatten, vind och sol”

Samtidsspaning: ”Om 20-30 år kan Sverige vara självförsörjande på el från vatten, vind och sol”
2019-03-18

Sekulär stagnation: Det är dags att erkänna att Larry Summers hade rätt om den globala tillväxtfällan

Sekulär stagnation: Det är dags att erkänna att Larry Summers hade rätt om den globala tillväxtfällan
2019-03-18

Därför ser stora humlor små blommor

Därför ser stora humlor små blommor
2019-03-18

Nya planer för Universitetshuset tar form

Nya planer för Universitetshuset tar form

Intresserad av forskning och samhälle? Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen