Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Det globala avtalet mot plastföroreningar riskerar att vattnas ut menar Lundaforskare

Plastartiklar i haven. Bild. Naja Bertolt Jensen, Unsplash.
Inför de fortsatta förhandlingarna hoppas forskarna att länderna lyckas komma överens om beslutsprocessen så att avtalet inte faller på grund av att något eller några länder kräver beslut via konsensus och sedan lägger in veto mot avtalet. Bild: Unsplash.

Den 13 till 19 november möts världens länder i Nairobi för den tredje förhandlingsrundan av fem för att få till ett globalt avtal mot plastföroreningar. En risk är att avtalet kommer att urvattnas av länder som inte är villiga att ta tag i grundproblemet: den ökande plastproduktionen. Det menar tre Lundaforskare som har följt de pågående förhandlingarna på nära håll.

Fredric Bauer, Ellen Palm och Karl Holmberg ingår i forskningsprogrammet Mistra STEPS, som leds från Lunds universitet. I sin forskning om energi- och miljösystem, politik och plast följer de processen för att få det globala plastavtalet på plats. 

Varje år hamnar 5–13 miljoner ton plastavfall i haven. Utan effektiva åtgärder förväntas utsläppen i haven tredubblas till 2040. 

Under mötet ska länderna diskutera vad avtalet konkret ska innehålla, baserat på det utkast som har cirkulerats innan mötet, det så kallade zero draft.

– Här finns det en oro för att vissa länder åter ska vilja öppna upp diskussioner om formalia och beslutsprocessen för själva avtalet, något som höll på att omkullkasta det senaste mötet i Paris i våras, säger Fredric Bauer, biträdande universitetslektor vid Miljö- och energisystem vid Lunds universitet.

Zero draft innehåller ett antal förslag om åtgärder och interventioner som på olika sätt försöker komma till bukt med de problem som plast ger upphov till. Exempelvis förslag på ett globalt tak för plastproduktionen, minskad handel med plastavfall, en utfasning av särskilt problematiska plaster och subventioner till industrin. Texten omfattar även förslag om utökat producentansvar, design för ökad cirkularitet och ökad användning av återvunnen plast.

– Det finns mycket positivt i zero draft. Av särskild vikt är att det finns förslag om att adressera ett av grundproblemen till plastföroreningarna: den stora och ökande plastproduktionen. Det är också positivt att rättviseaspekter och fördelning av ansvar mellan olika länder ingår i det nuvarande utkastet, säger Fredric Bauer.

Avtalet kan komma att vattnas ur 

Samtidigt är det svårt att veta hur långtgående det slutliga avtalet kommer att bli, påpekar forskarna. I nuläget finns olika alternativ, som bygger på olika grad av tvång och frivillighet, kopplade till varje förslag. De olika alternativen kan ses som skillnaden mellan ett avtal som innehåller globala förbud mot vissa saker, och ett avtal som säger att länder kan göra i princip vad de vill för att bidra till avtalets målsättning och sedan rapportera om vad de gjort, förklarar forskarna.

– Det kommer sannolikt att bli tuffa förhandlingar om vilken typ av åtgärder som avtalet faktiskt ska bygga på, där vissa länder är mycket tveksamma till globala, juridiskt bindande förbud, och hellre ser frivilliga åtgärder, säger Fredric Bauer.

Han får medhåll av Karl Holmberg, doktorand vid Statsvetenskapliga institutionen, som reflekterar att avtalstexten antagligen sakta men säkert kommer att kapas ned och nyanseras för att ländernas olika utgångspunkter och positioner ska kunna inlemmas i formuleringarna. 

– Jag tror tyvärr att många av de mer långtgående förslagen och alternativen kommer att ryka, exempelvis de som kopplar till minskad produktion, förbud av kemikalier och förbud av engångsartiklar, och att de förslag som fokuserar på att komma åt skräp och avfallshantering kommer att bli lättare få igenom. Det finns stor enighet kring att minska marint avfall till exempel, men liten förståelse för, eller vilja att acceptera, att ju mer vi producerar desto mer avfall får vi att hantera, säger Karl Holmberg.

Påtryckningar gör skillnad 

Vad som händer utanför förhandlingsrummet är dock också viktigt påpekar doktoranden Ellen Palm. Hon förklarar att vissa länders motvilja mot att införa striktare åtgärder mot plastföroreningar har medfört att andra länder och organisationer kraftsamlar kring hårdare tag. Exempelvis är diskussionen kring att införa en global begränsning av plastproduktionen ett resultat av dessa påtryckningar. 

– De organisationer som trots allt har fått ackreditering till mötet lyfter också helt andra berättelser om plast, exempelvis om hur plast påverkar på lokal nivå, eller framtida generationer. En ljuspunkt är att dessa idéer och ambitioner kan vidareutvecklas av andra aktörer, organisationer eller grupper av länder, oavsett vad som i slutändan blir bestämt, säger Ellen Palm, doktorand vid Miljö-och energisystem vid Lunds universitet. 

Vill se striktare bestämmelser 

Inför de fortsatta förhandlingarna hoppas forskarna att länderna lyckas komma överens om beslutsprocessen så att avtalet inte faller på grund av att något eller några länder kräver beslut via konsensus och sedan lägger in veto mot avtalet. De vill också se striktare bestämmelser kring produktion, problematiska kemikalier och engångsplaster.

– Målbilden är att avtalet till slut blir så pass starkt att det verkligen gör skillnad för utvecklingen framöver, samt att det kan stärka andra internationella avtal som på olika sätt också hanterar frågor om plast och kemikalier, exempelvis Basel, Rotterdam och Stockholm-konventionerna, säger Fredric Bauer.


 

Det globala plastavtalet

2022 påbörjades FN-förhandlingar för ett globalt avtal mot plastföroreningar. Ambitionen är att ta ett brett grepp för att skydda människors hälsa och miljön mot effekterna av plastföroreningar samt bidra till klimatomställningen och den biologiska mångfalden. Avtalet är avgörande för att komma åt de globala problemen med plastföroreningar och för att genomföra Agenda 2030, liksom för att nå Sveriges nationella miljömål. 

Det globala avtalet kan innehålla gemensamma globala mål och konkreta åtgärder för en hållbar produktion och konsumtion, med ett speciellt fokus på produktdesign för att öka återanvändning och återvinning, samt främja cirkulär ekonomi. Avtalet kan också komma att stödja framtagandet av nationella handlingsplaner för plast.

Källa: Naturvårdsverket.

Fredric Bauer (man).

Fredric Bauer är biträdande universitetslektor vid Miljö- och energisystem vid LTH.

Telefon:+46 46 222 98 71
E-post: fredric [dot] bauer [at] miljo [dot] lth [dot] se (fredric[dot]bauer[at]miljo[dot]lth[dot]se)

Fredric Bauers profil i Lunds universitets forskningsportal

Bild av forskaren Karl Holmberg, doktorand vid statsvetenskapliga institutionen. Foto.

Karl Holmberg

Karl Holmberg är doktorand vid Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet.

Epost: karl [dot] holmberg [at] svet [dot] lu [dot] se (karl[dot]holmberg[at]svet[dot]lu[dot]se)

Telefon: +46730937337

Karl Holmbergs profil i Lunds universitets forskningsportal

En kvinna, Ellen Palm. Bild.

Ellen Palm

Ellen Palm är doktorand vid Miljö- och energisystem, LTH, Lunds universitet. 

Epost: ellen [dot] palm [at] miljo [dot] lth [dot] se

Ellen Palms profil i Lunds universitets forskningsportal 

 

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.